Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
ABB och Spendrups i projekt mot extremism
Spendrups och ABB i Ludvika vill tvätta bort naziststämpeln som orten fått och hoppar på ett forskningsprojekt om rekrytering till våldsamma och extrema miljöer.
Inför 1 maj i fjol hade polisen i Dalarna gett tillstånd till sammanlagt nio demonstrationer i centrala Ludvika, som beskrivits av tidningen Expo som ”den svenska nazismens största fäste”. Nordiska motståndsrörelsen, NMR, tågade utmed Fredsgatan mot Garvanstorg men längs med vägen möttes nazisterna av motdemonstranter som ropade ”Inga nazister på våra gator”.
Motdemonstrationerna under 1 maj, som uppmärksammades i hela landet, ledde till att flera nya samarbeten såg dagens ljus i Ludvika.
– Det var en mycket kraftfull manifestation mot nazismen. Den fungerade som en tändande gnista, säger Tomas Axelson, forskare på Högskolan Dalarna som leder ett av de projekt som tog form – ett fyraårigt forskningssamarbete mellan Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och Högskolan Dalarna.
Forskningsprojektet går ut på att samla ny kunskap om våldsbejakande extremism, bland annat för att hitta fruktbara strategier för att förebygga att unga människor dras till antidemokratiska miljöer, som till exempel vit makt-miljön, men också den autonoma vänstern och militant islamism.
– Den som knäcker koden till varför människor dras till vit makt och andra våldsbejakande miljöer, har nyckeln till Sveriges framtid som sammanhållet land, säger Tomas Axelson.
Flera företag i Dalarna kontaktades om möjligheten att sponsra projektet. Både Spendrups och ABB nappade och bidrar till projektet med en halv respektive en miljon kronor och Tomas Axelson talar om deras bidrag som ett genombrott:
– Företagen lägger sig inte i vad vi gör utan ser bara behovet och värdet av att sponsra forskning och kunskap, säger han.
– Jag tycker det är ett jättebra initiativ, säger Yvonne Norgren, Unionenklubbens ordförande på ABB i Ludvika. Det har varit mycket väsen kring NMR i Ludvika förra året och många tycker att det är otäckt det som händer här. Vi har över 50 nationaliteter som jobbar hos oss i Ludvika, så för oss är det självklart att haka på ett sådant här initiativ.
Enligt Einar Botten, HR-chef på Spendrups, finns det flera skäl till att bolaget gör den här satsningen.
– Vi har vår huvudverksamhet i Grängesberg med 500 anställda. Vi är beroende av att Dalarna är en attraktiv region, en plats där människor vill bo och verka. Så rent egoistiskt rör det sig om vår kompetensförsörjning för framtiden, säger han.
– Ett annat skäl är att vi är en stor aktör i ett samhälle som har inslag av extremistiska miljöer och vi vill ta vårt delansvar för regionen.
Han betonar att det inte handlar om att vara åsiktspolis, utan om en tydlig markering vad man står för som företag.
– Vi lägger oss inte i våra medarbetares politiska övertygelser. Vi gillar politiska diskussioner men detta är något annat, i förra kommunvalet såg vi drygt 200 vuxna människor i Ludvika rösta på Nordiska motståndsrörelsen. Vi hade inte engagerat oss i frågan om detta inte hade bekymrat oss, säger Einar Botten.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
