Inför 1 maj i fjol hade polisen i Dalarna gett tillstånd till sammanlagt nio demonstrationer i centrala Ludvika, som beskrivits av tidningen Expo som ”den svenska nazismens största fäste”. Nordiska motståndsrörelsen, NMR, tågade utmed Fredsgatan mot Garvanstorg men längs med vägen möttes nazisterna av motdemonstranter som ropade ”Inga nazister på våra gator”.
Motdemonstrationerna under 1 maj, som uppmärksammades i hela landet, ledde till att flera nya samarbeten såg dagens ljus i Ludvika.
– Det var en mycket kraftfull manifestation mot nazismen. Den fungerade som en tändande gnista, säger Tomas Axelson, forskare på Högskolan Dalarna som leder ett av de projekt som tog form – ett fyraårigt forskningssamarbete mellan Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och Högskolan Dalarna.
Forskningsprojektet går ut på att samla ny kunskap om våldsbejakande extremism, bland annat för att hitta fruktbara strategier för att förebygga att unga människor dras till antidemokratiska miljöer, som till exempel vit makt-miljön, men också den autonoma vänstern och militant islamism.
– Den som knäcker koden till varför människor dras till vit makt och andra våldsbejakande miljöer, har nyckeln till Sveriges framtid som sammanhållet land, säger Tomas Axelson.
Flera företag i Dalarna kontaktades om möjligheten att sponsra projektet. Både Spendrups och ABB nappade och bidrar till projektet med en halv respektive en miljon kronor och Tomas Axelson talar om deras bidrag som ett genombrott:
– Företagen lägger sig inte i vad vi gör utan ser bara behovet och värdet av att sponsra forskning och kunskap, säger han.
– Jag tycker det är ett jättebra initiativ, säger Yvonne Norgren, Unionenklubbens ordförande på ABB i Ludvika. Det har varit mycket väsen kring NMR i Ludvika förra året och många tycker att det är otäckt det som händer här. Vi har över 50 nationaliteter som jobbar hos oss i Ludvika, så för oss är det självklart att haka på ett sådant här initiativ.
Enligt Einar Botten, HR-chef på Spendrups, finns det flera skäl till att bolaget gör den här satsningen.
– Vi har vår huvudverksamhet i Grängesberg med 500 anställda. Vi är beroende av att Dalarna är en attraktiv region, en plats där människor vill bo och verka. Så rent egoistiskt rör det sig om vår kompetensförsörjning för framtiden, säger han.
– Ett annat skäl är att vi är en stor aktör i ett samhälle som har inslag av extremistiska miljöer och vi vill ta vårt delansvar för regionen.
Han betonar att det inte handlar om att vara åsiktspolis, utan om en tydlig markering vad man står för som företag.
– Vi lägger oss inte i våra medarbetares politiska övertygelser. Vi gillar politiska diskussioner men detta är något annat, i förra kommunvalet såg vi drygt 200 vuxna människor i Ludvika rösta på Nordiska motståndsrörelsen. Vi hade inte engagerat oss i frågan om detta inte hade bekymrat oss, säger Einar Botten.
