Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Så tar du reda på din pension

Snart är det dags för två pensionsbesked att dimpa ner i brevlådan. Då kommer det oranga kuvertet med pensionsprognoser och Collectums årliga besked om tjänstepensionen. Kanske dags att verkligen titta på informationen och se vad din framtida pension kan tänkas bli.
Carita Portuondo Andersson Publicerad

Det kan kännas som en pensionsdjungel där ute, men det finns faktiskt människor som försöker guida oss genom snåren. Som försöker förklara. Som vill att du ska veta vad du får i pension. Åtminstone vad du möjligen kan tänkas få, för hur det egentligen slutar beror på avkastning av fonder och på dig själv och vilka inkomster du har i framtiden.

En ungefärlig uppskattning är att en anställd får klara sig på sisådär 60 procent av lönen när det är dags för pension. Dagens Nyheter gjorde en beräkning på fiktiva personer i åldern 50 till 65 år, och i de exemplen varierade pensionen mellan 56 och 68 procent av lönen. Det är de äldre som får en större andel, eftersom pensionssystemet har förändrats, och försämrats för de yngre.

Här skriver vi lite om vilken information som finns. De viktigaste informationskällorna är:

1: Collectums besked om din tjänstepension som kommer under februari-mars. Här får du information om din tjänstepension (din arbetsgivare betalar sådan för dig om det finns avtal på din arbetsplats, en av flera fördelar med att jobba på en arbetsplats med kollektivavtal).
Här finns också information om vad du/dina anhöriga får om du blir långvarigt sjuk eller avlider. Collectum skickade ut sitt första pensionsbesked för ett år sedan, och man vill i framtiden ha med information om all intjänad pension.
Man planerar också en webbtjänst där alla aktuella uppgifter om individen ska finnas med.

2. Det oranga kuvertet som ger en prognos för din allmänna pension. I den allmänna pensionen ingår även premiepensionen, och det är den delen du placerar själv genom att välja PPM-fonder (eller struntar i att välja och låter pengarna ligga kvar i den statliga 7 AP-fondens premiesparfond).

3: Pensionsportalen www.minpension.se. Här kan du beräkna din sammanlagda pension, dvs både din allmänna pension och din tjänstepension. Du kan också lägga in eventuellt eget pensionssparande så att du får en mer komplett bild.

För att se hur pensionen blir för en individ följer vi HTF-medlemmen Marianne - en person som arbetat med diverse administrativa sysslor i hela sitt liv. Marianne är 59 år och har alltså inte så många år kvar till pensionen.

Hennes årslön var knappt 272 000 kronor förra året. Enligt det senaste beskedet från Collectum kommer hon att få 2 265 kronor i ITP (tjänstepension) från det att hon fyller 65 år.
Men i hennes oranga kuvert från förra året står det plötsligt en betydligt lägre årsinkomst. Det beror på att uppgifterna där bygger på det man tjänade två år tidigare. Och just det året var Marianne tjänstledig en dag i veckan. Alltså blir det i det här fallet ointressant att utgå från prognoserna i det beskedet.

Vilka uppgifter finns det då på www.minpension.se för Marianne? Det får hon inte veta på en gång, eftersom hon först måste beställa en personlig kod för att kunna gå in på sidan (alternativt använda e-legitimation). När hon fått koden och registrerat sig för första gången så görs sammanställning av hennes pensionsuppgifter, och det tar ytterligare några dagar. Men sedan, hur ser det ut för Marianne då?

Prognosen här visar att Marianne, om hon går i pension vid 65, får en sammanlagd pension (allmän pension och tjänstepension) de första fem åren på sammanlagt 18 400 kronor. Antagandet är då att den allmänna löneutvecklingen är 2 procent och 5,5 procents avkastning.

Det finns även andra prognoser utifrån andra ekonomiska scenarior.
Med samma förutsättningar sjunker Mariannes pension vid 70 års ålder till 15 400 kronor. Det gör den för att hon, liksom de allra flesta, väljer att ta ut den delen av tjänstepensionen som heter ITPK under de första fem pensionsåren. Tjänstepensionen är uppdelad i ITP och ITPK, och det är alltså ITPK:n som nästan alla väljer att ta ut under fem år.

Löneutveckling och avkastning kan ju inte garanteras, därför finns det flera olika prognoser med på minpension.se och i det oranga kuvertet. Så alla siffror får man ta med en nypa salt. Men för Marianne kan prognosen tänkas bli någorlunda rätt eftersom hon är så pass gammal och troligen inte byter jobb de sista åren i arbetslivet. För yngre kan beräkningarna slå helt fel. Man kan byta lön, både rejält upp och rejält ner många gånger under livet.

På minpension.se och i det oranga kuvertet som kommer från Försäkringskassan/Premiepensionsmyndigheten, finns uppgifter på hur det går med pensionen om man går tidigare eller senare.
Du har rätt att jobba till 67 (eller ännu längre om din arbetsgivare vill det) eller du kan gå vid 61. De är många tusenlappars skillnad på de alternativen.

(Lön & Jobb nr 1-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.