Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Pensionsexperterna ger sina bästa råd

Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, och Anders Moberg, vd på Collectum, tipsar om vad man ska tänka på vid pensionssparandet i olika åldrar.
Anita Täpp Publicerad

 

Eva Adolphsons råd till alla pensionssparare:
- Se till att göra omvalet av din ITPK, den del av tjänstepensionen du Eva Adolphson, pensionsekonom Alectafår placera själv, för att dra nytta av de sänkta avgifterna på pensionssparandet som gäller sedan den 1 juli 2007. Om du inte valt en placering av ITPK:n och vill fortsätta placera dina pensionspengar i Alecta behöver du inte göra något omval då Alecta redan har lägst avgifter. Om du valt ett annat bolag kan du dock behöva göra ett omval. Kontakta ditt pensionsbolag för att kontrollera om man sänkt avgifterna automatiskt. I annat fall måste du göra omvalet själv. Du kan beställa en blankett på Collectums hemsida, där du också kan läsa om omvalet. (Läs även om omvalet här)

- När det gäller placeringen av dina pensionspengar bör du veta att aktier gett bättre avkastning över tid, vilket innebär en högre pension. Det är också viktigt att välja en placering med låga avgifter eftersom även små skillnader betyder mycket på sikt. 

Om du är mellan 20 och 29 år: 
- I den här åldersgruppen börjar arbetsgivaren betala in premier till tjänstepensionen när man är 25 år och det ultimata är att jobba till 65. Med tanke på det ska bör man då inte studera för länge. Om man inte vet vad man ska göra i framtiden är det bättre att fundera på det medan man jobbar i stället för att man studerar.

- Försök välja en arbetsgivare som har tecknat ett kollektivavtal så att du garanterat får en bra tjänstepension. I annat fall bör du själv ta upp tjänstepensionsfrågan med din arbetsgivare innan du skriver på ett anställningskontrakt. Finns ingen tjänstepension kan du behöva förhandla med arbetsgivaren om det. Se då också till att pensionspremien betalas in om du blir föräldraledig.

- I den här åldern ska du placera hela din tjänstepension själv. Hälften av den ITP-premie som din arbetsgivare betalar måste du placera i en traditionell försäkring. Om du då väljer att placera den andra hälften i en fondförsäkring, så är det ganska vanligt att premien hamnar i en så kallad entréfond, vilket är en blandfond med en mix av aktier och räntebärande papper. En blandfond kan jämföras med en traditionell försäkring, som också är en mix av aktier och räntebärande papper. Men i en blandfond finns, i motsats till i den traditionella färsäkringen, ingen garanti för hur stor pensionen blir. Dessutom är avgifterna högre, vilket ger dig lägre pension. Om du bestämmer dig för att placera en del av tjänstepensionspengarna i en fondförsäkring får du ett välkomstbrev där du får veta vilka fonder som finns att välja på. Då kan du välja bort entréfonden och välja en fond med högre andel aktier.

Om du är mellan 30 och 40 år:
- I den här åldern är man ofta i familjebildningsfasen och då är det viktigt att se över vad som betalas ut till familjen vid dödsfall från olika försäkringar. Det är också viktigt att se över att pengarna kommer till den eller de personer som man vill ska få dom.

- Om du funderar på att byta jobb, ta reda på om det finns ett kollektivavtal eller inte. Finns inget kollektivavtal eller en tjänstepension är ordnad på annat sätt bör du förhandla dig till en sådan innan du skriver på anställningskontraktet. Om du har en tjänstepension i dag, ta reda på om du får samma lösning hos den nya arbetsgivaren. Om inte, jämför villkoren innan du tar det nya jobbet.

Om du är mellan 41 och 54 år:
- Om du funderar på att byta jobb, se ovan.

- Om du jobbar/jobbat deltid när barnen är/var små kan det vara läge att börja spara privat, även om du jobbar/jobbat hos en arbetsgivare med kollektivavtal och tjänstepension eller hos en arbetsgivare som ordnat med en tjänstepension även om kollektivavtal saknas.

- Om barnen blivit vuxna kan den som har återbetalningsskydd och familjeskydd, som påverkar den egna pensionen, fundera på om de ska vara kvar.

Om du är mellan 55 och 65 år:
- Om du funderar på att byta jobb, se ovan.

- Om du överväger att gå ned på deltid är det viktigt att du först kontrollera hur det påverkar din tjänstepension genom att höra med ditt/dina tjänstepensionsföretag. Att gå ned på deltid slår lite olika, beroende på vilket avtal som träffats.

- Börja fundera på hur du vill ta ut din pension, av vilken en del är tjänstepensionen. Ta exempelvis kontakt med ditt/dina tjänstepensionsföretag för att resonera med en sakkunnig om det.

- Om du vill gå i pension innan 65 är det extra förmånligt att stanna kvar månaden efter du fyllt 62. Då är premien fullbetald, under förutsättning att du har fått ihop din 30-åriga tjänstgöringstid innan 65-års dagen.

- Även den som funderar på att gå i tidigare pension bör prata med sitt tjänstepensionsföretag, och ta reda på hur det påverkar pensionen, innan man säger upp sig.

- Man kan också gå i pension vid 65, men i stället exempelvis ta ut ITPK:n, vid 66. Då får man ut lite mer i pension varje månad,. Men hur gammal måste man då bli innan man kommit i kapp, så att det så att säga lönar sig att skjuta fram ett uttag av ITPK:n ett år, är ett exempel på en fråga man kan behöva få besvarad.


Anders Mobergs råd till alla pensionssparare:
Anders Moberg, vd Collectum- Sätt dig in i pensionsfrågan så tidigt som möjligt. Man ska veta att tjänstepensionen är en viktig del av den totala pensionen. För många tjänstemän svarar den för mer än en fjärdedel av den totala ålderspensionen. Exempelvis betalar arbetsgivaren till en 30-åring med en månadslön på 25 000 kronor mer än 1 300 kronor per månad, eller 15 000 per år, till tjänstepensionen. En tjänsteman med 40 000 kronor i slutlön får typiskt sett cirka 12 000 kronor i månaden i tjänstepension den dag hon eller han går i pension.

- Det är bra att se över sitt pensionssparande en gång varje år. På våren, när alla värdebeskeden kommer, kan vara ett bra tillfälle för det.

- Läs de årliga värdebeskeden du får. Gör en analys varje år och bestäm dig för om du ska göra ett omval.

- I år är det extra viktigt att göra ett omval, för att du ska få del av de sänkta avgifter på sparandet i ITPK:n, den del av tjänstepensionen ITP som du får placera själv, som gäller sedan 1 juli 2007. (Läs mer om omvalet och de sänkta avgifterna här.)

-Tänk på att de avgifter som försäkringsbolagen tar för att förvalta ditt pensionskapital kan få stor betydelse för pensionen. Genom att använda beräkningsverktyg som finns på Collectums och Konsumenternas försäkringsbyrås hemsida, http://www.collectum.se/ och http://www.konsumenternasforsakringsbyra.se/,
kan du jämföra de avgifter som försäkringsbolagen tar och vad du tjänar på att byta bolag. Du kan också se hur mycket mer högre avkastning som behövs per år för att en försäkring med högre avgift ska vara lika bra att spara i som en försäkring med lägre avgift.

Om du är 55 år eller äldre:
- Börja fundera på när du vill gå i pension och ta reda på vad det innebär för pensionen om du går vid 62 eller 67. Om man vill gå vid 62 och upptäcker att pengarna inte räcker, kanske man måste spara mer själv.

- Man behöver också fundera på när man ska ta ut pengarna och på hur lång tid. Både ITP och ITPK kan betalas ut under en begränsad tid ifall man inte vill ha utbetalningen hela livet ut. Hur blir min totala pension från 70 om jag exempelvis tar ut mina ITPK-pengar i fem år från 65? Det är ett exempel på sådant man kan behöva veta mer om.















 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pensionsspara eller inte? Från vänster en man lägger pengar i en spargris, till höger två personer står bredvid tecknade pilar som pekar uppåt.
Alla med kollektivavtal har tjänstepension, men tjänstepension kan också erbjudas av arbetsgivare utanför kollektivavtalssystemet. Foto: Colourbox.

Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.

Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.

– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.

– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.

Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?

– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.

Varför så dystra budskap om pensionen?

Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.

– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.

En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.

– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.

Allmänna pensionen en bra grund

En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.

Trifa Chireh, pensionsekonom, Länsförsäkringar. Porträttbild.
Trifa Chireh.

Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.

– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.

Pensionssparande kan minska effekten av deltid

Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.

– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.

Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?

– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.

Text: Rickard Jakbo.

PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV

Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du

➧ planerar att gå i pension tidigt

➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension

➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge

➧ har jobbat deltid i många år

➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension

➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt

➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.

Pension - så räknar Alecta

➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.

Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.

Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.

Pension

Få högre pension – genom att vänta

Publicerad 25 september 2024, kl 06:01
Få högre pension – genom att vänta
Få upp till 10 000 kr mer i pension – genom att vänta. Om du skjuter upp din pension kan du öka den med upp till 10 000 kronor i månaden. Med några smarta beslut kring när du tar ut din pension kan du förbättra din ekonomi som pensionär avsevärt.
Få högre pension – genom att vänta