Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Många pensionsval för egenföretagare
Egenföretagare är den grupp i samhället som får allra lägst pension. Ofta på grund av ren okunskap. Vart tredje enmansföretag sparar inte ett öre till sin egen pension, visar en färsk Sifoundersökning.
Som egenföretagare ska man vara säljare, ekonom, marknadsförare och leverantör i ett. Många glömmer bort, eller har helt enkelt inte tid eller kanske råd, att också vara arbetsgivare och se till att betala in pension till anställda – sig själv, vill säga. Det underlättar inte heller att det finns många val att göra och att de råd egenföretagare får ofta kan vara direkt motstridiga.
– Jag ger aldrig direkta råd, säger Jonas Andersson, försäkringsinformatör på Unionen, men ger i nästa stund ett råd:
– Gör ett val om hur du vill spara till pensionen. Det kanske inte är det fullt optimala, men det värsta man kan göra är att inte göra något alls. Som egenföretagare checkar man ut från nästan alla trygghetssystem och just därför är det oerhört viktigt att vara aktiv.
Vad man kan göra skiljer sig dock beroende på om man har aktiebolag eller är enskild näringsidkare. Många AB-företagare struntar i att ta ut lön från företaget, utan plockar ut vinst i stället för att slippa betala arbetsgivaravgift. Eftersom den allmänna pensionen grundar sig på lönen, (eller överskottet om man är enskild näringsidkare) kan det bli en rätt obehaglig överraskning för den som skatteplanerat när det är dags att dra sig tillbaka från arbetslivet.
– Aktieutdelning är inte pensionsgrundande. Det absolut viktigaste är att plocka ut lön, för börjar man skatteplanera kan man ställa till det. Både a-kassan, sjukpenningen, föräldrapenningen och den allmänna pensionen påverkas av lönen, säger Jonas Andersson.
Men den allmänna pensionen räcker inte långt. Som anställd har man ofta tjänstepension medan man som egen måste se till att fixa tjänstepension eller motsvarande på annat sätt för att kunna ha samma levnadsstandard som när man jobbade.
För AB-företagare finns faktiskt möjligheten att träffa ett hängavtal med Unionen och på så sätt få del av den kollektivavtalade tjänstepensionen, ITP, vars avgifter är markant mycket lägre än de tjänstepensionslösningar som erbjuds annorstädes.
Läs mer: Få egenföretagare vet att de kan teckna avtal
Läs mer: Fem myter om kollektivavtal
Tar man ut lön under taket för den allmänna pensionen (i år 43 300 kr i månaden) kan man som egenföretagare ibland få rådet att man förlorar på att betala in tjänstepension. Detta på grund av att det belopp du sätter av till tjänstepension, minskar avsättningen till den allmänna pensionen. Men Jonas Andersson menar att det inte går att veta vad som är sämre eller bättre i slutändan.
– Det finns fördelar och nackdelar med det mesta. Skatten på inbetald tjänstepension är lägre än den på lön, men det som blir mest gynnsamt i slutändan påverkas även av den avkastning du får.
– Tar man ut en lön under 31 000 kronor får man dock vara medveten om att exempelvis sjukpenning och ersättning vid vab kan påverkas. Ännu en faktor att fundera på med andra ord.
Enskilda näringsidkare kan varken köpa en tjänstepensionslösning eller teckna hängavtal eftersom det inte finns något anställningsförhållande. För dem finns andra möjligheter att spara till pensionen:
- Skaffa en pensionsförsäkring. Saknar man tjänstepension får man fortfarande göra avdrag på sparandet. Är överskottet under 43 300 kr i månaden måste man dock vara medveten om att avdraget minskar intjänandet till den allmänna pensionen. Det är inte heller säkert att avdraget i slutändan kommer att vara skattemässigt gynnsamt.
- Spara på investeringssparkonto, ISK. Det är skattemässigt fördelaktigt för ett långsiktigt sparande och betraktas som en tillgång som kan säljas av när som helst.
- Kapitalförsäkring. Fungerar i grunden som ISK, med skillnad att det är en försäkring och alltså ingen tillgång i juridisk bemärkelse. Kan inte testamenteras - ett förmånstagarförordnande styr vem som får pengarna om du dör. Pengarna kan låsas i 1-20 år.
– AB-företagare kan också spara på ISK, kapitalförsäkring och pensionsförsäkring med avdragsrätt. Man kan så klart också behålla pengarna i företaget eller bolaget, men går man i konkurs, ryker pengarna, säger Jonas Andersson.
Tak 2019:
A-kassa (4 mån): ca 25 000
Vård av barn: ca 29 000
Sjukpeng: ca 31 000
Föräldrapenning: ca 39 000
Allmän pension: ca 43 300
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lista: Pensioneringens 7 faser
Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Förväntansfasen
Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.
Åh fasen-fasen
Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.
Förnekelsefasen
Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.
Besvikelsefasen
När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.
Förhandlingsfasen
Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering.
Depressionsfasen
En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.
Acceptansfasen
I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare.
Brasklapp:
Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.
Studier påverkar din pension – ger flera tusen
En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Pensionen grundar sig på alla inkomster
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Även unga kan få tjänstepension
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.
