Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Många pensionsval för egenföretagare

Egenföretagare är den grupp i samhället som får allra lägst pension. Ofta på grund av ren okunskap. Vart tredje enmansföretag sparar inte ett öre till sin egen pension, visar en färsk Sifoundersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Som egenföretagare finns det många råd för vilka pensionsval du bör göra. Colourbox

Som egenföretagare ska man vara säljare, ekonom, marknadsförare och leverantör i ett. Många glömmer bort, eller har helt enkelt inte tid eller kanske råd, att också vara arbetsgivare och se till att betala in pension till anställda – sig själv, vill säga. Det underlättar inte heller att det finns många val att göra och att de råd egenföretagare får ofta kan vara direkt motstridiga.

– Jag ger aldrig direkta råd, säger Jonas Andersson, försäkringsinformatör på Unionen, men ger i nästa stund ett råd:

– Gör ett val om hur du vill spara till pensionen. Det kanske inte är det fullt optimala, men det värsta man kan göra är att inte göra något alls. Som egenföretagare checkar man ut från nästan alla trygghetssystem och just därför är det oerhört viktigt att vara aktiv.

Vad man kan göra skiljer sig dock beroende på om man har aktiebolag eller är enskild näringsidkare. Många AB-företagare struntar i att ta ut lön från företaget, utan plockar ut vinst i stället för att slippa betala arbetsgivaravgift. Eftersom den allmänna pensionen grundar sig på lönen, (eller överskottet om man är enskild näringsidkare) kan det bli en rätt obehaglig överraskning för den som skatteplanerat när det är dags att dra sig tillbaka från arbetslivet.

– Aktieutdelning är inte pensionsgrundande. Det absolut viktigaste är att plocka ut lön, för börjar man skatteplanera kan man ställa till det. Både a-kassan, sjukpenningen, föräldrapenningen och den allmänna pensionen påverkas av lönen, säger Jonas Andersson.

Men den allmänna pensionen räcker inte långt. Som anställd har man ofta tjänstepension medan man som egen måste se till att fixa tjänstepension eller motsvarande på annat sätt för att kunna ha samma levnadsstandard som när man jobbade.

För AB-företagare finns faktiskt möjligheten att träffa ett hängavtal med Unionen och på så sätt få del av den kollektivavtalade tjänstepensionen, ITP, vars avgifter är markant mycket lägre än de tjänstepensionslösningar som erbjuds annorstädes.

Läs mer: Få egenföretagare vet att de kan teckna avtal
Läs mer: Fem myter om kollektivavtal

Tar man ut lön under taket för den allmänna pensionen (i år 43 300 kr i månaden) kan man som egenföretagare ibland få rådet att man förlorar på att betala in tjänstepension. Detta på grund av att det belopp du sätter av till tjänstepension, minskar avsättningen till den allmänna pensionen. Men Jonas Andersson menar att det inte går att veta vad som är sämre eller bättre i slutändan.

– Det finns fördelar och nackdelar med det mesta. Skatten på inbetald tjänstepension är lägre än den på lön, men det som blir mest gynnsamt i slutändan påverkas även av den avkastning du får.

– Tar man ut en lön under 31 000 kronor får man dock vara medveten om att exempelvis sjukpenning och ersättning vid vab kan påverkas. Ännu en faktor att fundera på med andra ord.

Enskilda näringsidkare kan varken köpa en tjänstepensionslösning eller teckna hängavtal eftersom det inte finns något anställningsförhållande. För dem finns andra möjligheter att spara till pensionen:

  • Skaffa en pensionsförsäkring. Saknar man tjänstepension får man fortfarande göra avdrag på sparandet. Är överskottet under 43 300 kr i månaden måste man dock vara medveten om att avdraget minskar intjänandet till den allmänna pensionen. Det är inte heller säkert att avdraget i slutändan kommer att vara skattemässigt gynnsamt.
     
  • Spara på investeringssparkonto, ISK. Det är skattemässigt fördelaktigt för ett långsiktigt sparande och betraktas som en tillgång som kan säljas av när som helst.
     
  • Kapitalförsäkring. Fungerar i grunden som ISK, med skillnad att det är en försäkring och alltså ingen tillgång i juridisk bemärkelse. Kan inte testamenteras - ett förmånstagarförordnande styr vem som får pengarna om du dör. Pengarna kan låsas i 1-20 år.

– AB-företagare kan också spara på ISK, kapitalförsäkring och pensionsförsäkring med avdragsrätt. Man kan så klart också behålla pengarna i företaget eller bolaget, men går man i konkurs, ryker pengarna, säger Jonas Andersson.

Tak 2019:

A-kassa (4 mån): ca 25 000

Vård av barn: ca 29 000

Sjukpeng: ca 31 000

Föräldrapenning: ca 39 000

Allmän pension:  ca 43 300

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljonbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året uppskattade man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.  

 

Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.