Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ett av de vanligaste sätten att höja sin lön – och därmed pensionen – är att byta jobb. Men då gäller det att göra det innan du fyller 60. En rejäl lönehöjning efter det ger inte lika mycket pensionsökning som innan du fyllt 60. Det beror på en regel i pensionssystemet som kallas lönekapning. Den har kommit till för att kostnaden för arbetsgivaren inte ska bli orimligt hög, men också för att arbetsgivare inte ska frestas att hjälpa medarbetare att få högre pension genom att höja deras lön de sista åren.
Det gäller alltså att få det där rejäla lönelyftet före 60. Ladda med argument och lyft fram alla dina prestationer i lönesamtalet.
Ett sätt skulle kunna vara att försöka övertala chefen att man ska få det genom att utlova att man kommer att avstå från fler löneökningar fram till pensioneringen.
Enligt Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK, är dock detta mycket ovanligt.
– Då får ju arbetsgivaren betala in en högre pensionspremie samtidigt som det inte finns några garantier för att du verkligen stannar kvar till pensioneringen, säger han.
– Däremot finns nog en och annan sådan uppgörelse när man har kommit överens om att den anställde går vid 62.
Ett mer sannolikt sätt att få upp lönen före 60 är att försöka göra ett karriärryck innan dess. Men det finns några fler saker man kan göra för att höja sin pension.
Deltidsarbete och tjänstledighet påverkar tjänstepensionen negativt. Och det är extra viktigt att jobba heltid före 60-årsdagen. Undantaget är om du har en arbetsgivare som erbjuder äldre medarbetare att gå ned på deltid med full pensionsinbetalning fram till pensioneringen.
– Har man inte den förmånen ska man i alla fall veta vad man gör. För om man går upp på heltid igen bara efter några månader, så kan systemet uppleva det som att man har fått en för stor löneökning och sänker avsättningen till din pension, säger Dan Wallberg.
– Följden kan också bli att systemet upplever att du har en lägre lön än tidigare och att dina utlovade pensionsförmåner på den lägre lönen redan är intjänade. Då anses pensionen redan fullbetald och din arbetsgivare behöver inte göra fler premieinbetalningar. Det kan man förlora mycket pension på.
Om du har en tjänstebil som förmån som inte är nödvändig för ditt jobb, så får du betala för den genom ett löneavdrag. Och då blir också pensionspremierna – och pensionen – lägre.
– Det många inte förstår är att tjänstebilen kostar betydligt mer än det som arbetsgivaren drar från lönen, eftersom man går miste om väldigt mycket i pensionsinbetalningar, säger Dan Wallberg.
Det är viktigt att komma överens med arbetsgivaren om att du gör dig av med tjänstebilen, ifall du har ett avdrag på lönen, innan du fyller 60 år. Då höjs lönen så att du får en bättre pension.
Innebär att du – om din arbetsgivare erbjuder det – kan bestämma att en del av din bruttolön går till ett extra pensionssparande. Det kan göras vid ett enstaka tillfälle eller under en längre period. Och även efter 60-årsdagen.
Men detta är bara intressant för dig som har en inkomst på minst 8,07 inkomstbasbelopp, för närvarande 41 359 kronor i månaden. Annars blir din inkomst så låg att du får lägre allmän pension och sämre ersättning om du blir sjuk eller arbetslös.
Men även om du tjänar tillräckligt mycket gäller det att se till – och få dokumenterat - att arbetsgivaren kommer att fortsätta betala in premien till tjänstepensionen baserat på den lön du har före löneväxlingen.
Det är också viktigt att se till att ni kommer överens om att din framtida löneökning räknas på hela din månadslön, före löneväxlingen.
Du ska ha möjlighet att avbryta din löneväxling med kort varsel, så du inte sitter låst i långa avtal. Sedan gäller det att placera det extra pensionssparandet bra.
– Bäst är att komma överens med arbetsgivaren om att löneväxlingen ska fylla på och öka ditt ITPK-sparande. Då får du möjlighet att dra nytta av de extremt låga avgifter som vi har förhandlat oss till inom ITP, säger Dan Wallberg.
– Det man annars särskilt ska se upp med är avgifterna på de fonder som försäkringsförmedlarna försöker sälja. Särskilt så kallade fond-i-fondlösningar, där man får betala väldigt höga avgifter trots att fonderna ofta inte ens slår jämförelseindex. Det minskar pensionskapitalet, och tjänstepensionen kan bli upp till 25 procent lägre – hela livet – på grund av de höga avgifterna.
Alla privatanställda tjänstemän som omfattas av kollektivavtal har tjänstepensionen ITP1 eller ITP2.
ITP1: För anställda födda 1979 och senare. Pensionen baseras på hur mycket premier som betalas in under hela arbetslivet, från 25 års ålder. Du väljer själv hur hela beloppet placeras.
ITP2: För anställda födda senast 1978. Pensionen baseras på slutlönen. Alecta förvaltar den största delen av kapitalet. Resten – som finns i den så kallade ITPK:n – kan du placera själv.
De flesta har ITP2, som baseras på slutlönen. Att pensionen inte höjs så mycket vid lönehöjningar efter 60 år beror på en regel i pensionssystemet som har kommit till för att kostnaden för arbetsgivaren inte ska kunna bli orimligt hög.
Eftersom ITP2 garanterar en pension på tio procent av slutlönen (65 procent på den del av lönen som överstiger 37 807 kronor/månad) skulle en betydligt högre lön sent i arbetslivet kunna öka kostnaderna kraftigt för pensionsavsättningar.
För att en arbetsgivare som höjer lönen för en 60-plussare inte ska behöva drabbas av det har regeln om lönekapning kommit till. Men också för att arbetsgivare inte ska frestas att hjälpa medarbetare att få högre pension genom att ge dem en kraftig lönehöjning under de sista åren före pensioneringen. Om många skulle göra så skulle hela pensionssystemet hotas.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.