Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Höj lönen i tid och maxa pensionen

Rycker arbetslivets slut allt närmare, samtidigt som du får panik när du läser pensionsbeskedet? Det kan gå att få upp både lönen och pensionen. Men då måste du göra det innan du fyller 60.
Anita Täpp Publicerad
Man cyklar i trafik.
Byter du tjänstebilen mot en cykel så slipper du löneavdraget och lägre pension. Och får mer motion. Foto: Shutterstock

Ett av de vanligaste sätten att höja sin lön – och därmed pensionen – är att byta jobb. Men då gäller det att göra det innan du fyller 60. En rejäl lönehöjning efter det ger inte lika mycket pensionsökning som innan du fyllt 60. Det beror på en regel i pensionssystemet som kallas lönekapning. Den har kommit till för att kostnaden för arbetsgivaren inte ska bli orimligt hög, men också för att arbetsgivare inte ska frestas att hjälpa medarbetare att få högre pension genom att höja deras lön de sista åren.

Det gäller alltså att få det där rejäla lönelyftet före 60. Ladda med argument och lyft fram alla dina prestationer i lönesamtalet.

Ett sätt skulle kunna vara att försöka övertala chefen att man ska få det genom att utlova att man kommer att avstå från fler löneökningar fram till pensioneringen.

Enligt Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK, är dock detta mycket ovanligt.

– Då får ju arbetsgivaren betala in en högre pensionspremie samtidigt som det inte finns några garantier för att du verkligen stannar kvar till pensioneringen, säger han.

– Däremot finns nog en och annan sådan uppgörelse när man har kommit överens om att den anställde går vid 62.

Ett mer sannolikt sätt att få upp lönen före 60 är att försöka göra ett karriärryck innan dess. Men det finns några fler saker man kan göra för att höja sin pension.

1. Fortsätt på heltid

Deltidsarbete och tjänstledighet påverkar tjänstepensionen negativt. Och det är extra viktigt att jobba heltid före 60-årsdagen. Undantaget är om du har en arbetsgivare som erbjuder äldre medarbetare att gå ned på deltid med full pensionsinbetalning fram till pensioneringen.

– Har man inte den förmånen ska man i alla fall veta vad man gör. För om man går upp på heltid igen bara efter några månader, så kan systemet uppleva det som att man har fått en för stor löneökning och sänker avsättningen till din pension, säger Dan Wallberg.

– Följden kan också bli att systemet upplever att du har en lägre lön än tidigare och att dina utlovade pensionsförmåner på den lägre lönen redan är intjänade. Då anses pensionen redan fullbetald och din arbetsgivare behöver inte göra fler premieinbetalningar. Det kan man förlora mycket pension på.

2. Skippa tjänstebilen

Om du har en tjänstebil som förmån som inte är nödvändig för ditt jobb, så får du betala för den genom ett löneavdrag. Och då blir också pensionspremierna – och pensionen – lägre.

– Det många inte förstår är att tjänstebilen kostar betydligt mer än det som arbetsgivaren drar från lönen, eftersom man går miste om väldigt mycket i pensionsinbetalningar, säger Dan Wallberg.

Det är viktigt att komma överens med arbetsgivaren om att du gör dig av med tjänstebilen, ifall du har ett avdrag på lönen, innan du fyller 60 år. Då höjs lönen så att du får en bättre pension.

3. Löneväxla

Innebär att du – om din arbetsgivare erbjuder det – kan bestämma att en del av din bruttolön går till ett extra pensionssparande. Det kan göras vid ett enstaka tillfälle eller under en längre period. Och även efter 60-årsdagen.

Men detta är bara intressant för dig som har en inkomst på minst 8,07 inkomstbasbelopp, för närvarande 41 359 kronor i månaden. Annars blir din inkomst så låg att du får lägre allmän pension och sämre ersättning om du blir sjuk eller arbetslös.

Men även om du tjänar tillräckligt mycket gäller det att se till – och få dokumenterat - att arbetsgivaren kommer att fortsätta betala in premien till tjänstepensionen baserat på den lön du har före löneväxlingen.

Det är också viktigt att se till att ni kommer överens om att din framtida löneökning räknas på hela din månadslön, före löneväxlingen.

Du ska ha möjlighet att avbryta din löneväxling med kort varsel, så du inte sitter låst i långa avtal. Sedan gäller det att placera det extra pensionssparandet bra.

– Bäst är att komma överens med arbetsgivaren om att löneväxlingen ska fylla på och öka ditt ITPK-sparande. Då får du möjlighet att dra nytta av de extremt låga avgifter som vi har förhandlat oss till inom ITP, säger Dan Wallberg.

– Det man annars särskilt ska se upp med är avgifterna på de fonder som försäkringsförmedlarna försöker sälja. Särskilt så kallade fond-i-fondlösningar, där man får betala väldigt höga avgifter trots att fonderna ofta inte ens slår jämförelseindex. Det minskar pensionskapitalet, och tjänstepensionen kan bli upp till 25 procent lägre – hela livet – på grund av de höga avgifterna.

Två sorters tjänstepension

Alla privatanställda tjänstemän som omfattas av kollektivavtal har tjänstepensionen ITP1 eller ITP2.

ITP1: För anställda födda 1979 och senare. Pensionen baseras på hur mycket premier som betalas in under hela arbetslivet, från 25 års ålder. Du väljer själv hur hela beloppet placeras.

ITP2: För anställda födda senast 1978. Pensionen baseras på slutlönen. Alecta förvaltar den största delen av kapitalet. Resten – som finns i den så kallade ITPK:n – kan du placera själv.

De flesta har ITP2, som baseras på slutlönen. Att pensionen inte höjs så mycket vid lönehöjningar efter 60 år beror på en regel i pensionssystemet som har kommit till för att kostnaden för arbetsgivaren inte ska kunna bli orimligt hög.

Eftersom ITP2 garanterar en pension på tio procent av slutlönen (65 procent på den del av lönen som överstiger 37 807 kronor/månad) skulle en betydligt högre lön sent i arbetslivet kunna öka kostnaderna kraftigt för pensionsavsättningar.

För att en arbetsgivare som höjer lönen för en 60-plussare inte ska behöva drabbas av det har regeln om lönekapning kommit till. Men också för att arbetsgivare inte ska frestas att hjälpa medarbetare att få högre pension genom att ge dem en kraftig lönehöjning under de sista åren före pensioneringen. Om många skulle göra så skulle hela pensionssystemet hotas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.