Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hela pensionen till dig själv eller en del till familjen?
Hur ska man tänka när man väljer efterlevandeskydd? Pensionsexperten Staffan Ström, på tjänstepensionsföretaget Alecta, ger sina bästa tips.
Den som inte har familj ska självklart inte heller välja efterlevandeskydd. Men om man har familj så ska man börja med att ställa sig frågan om hur ekonomin blir för de efterlevande om man skulle gå bort, säger Staffan Ström.
– Ofta behövs någon form av skydd, men det är inte självklart. Man kan ju till exempel ha en högavlönad partner eller ha en förmögenhet i familjen.
– När vi har tittat på vilka det är som väljer de här skydden är det i första hand lågavlönade kvinnor. De kryssar i alla sorters efterlevandeskydd eftersom de vill ta ansvar för sin familj till och med efter döden. Deras högavlönade make, om jag generaliserar lite, kryssar inte i något. Han tänker att det är bättre att pengarna går till hans egen pension och tror sig vara odödlig. Egentligen borde det naturligtvis vara tvärtom, att han borde tänka på sin lågavlönade partner.
Så det är alltså värt mycket att ta bort det?
– Under den första halvan av yrkeslivet, när barnen är små och man ofta har små marginaler i familjens ekonomi, är skydden väldigt bra att ha och de är inte dyra. Men när man börjar närma sig pensionen ska man fundera på om de verkligen behövs fortfarande. Den här typen av skydd blir oftare dyrare ju äldre man är, och genom att välja bort dem kan man bättra på sin egen pension. En beräkning från Collectum visar till exempel att man kan höja sin egen tjänstepension med uppåt 20 procent om man väljer bort återbetalningsskyddet i samband med att man går i pension.
– Ett bra tillfälle att fundera över vilket skydd familjen egentligen behöver är när barnen flyttat hemifrån och har egen försörjning. Då tycker jag att man ska sätta sig ner med sin partner och räkna på vad som händer med ekonomin om någon går bort. Om den efterlevande klarar sig på sin egen inkomst behövs inga skydd längre. Men om det blir svårt att klara sig på en inkomst kan det vara bra att ha kvar skydden.
Hur ska jag göra om jag har familjepension till mina efterlevande?
– Familjepensionen är på många sätt en väldigt bra försäkring. Den gäller med fullt belopp från första dagen på jobbet, den anpassas automatiskt efter hur många barn man har och den ger min make/make ersättning hela livet ut, oavsett hur gammal jag är vid dödsfallet. Men för den som inte har någon familj eller inte har något behov av att skydda dem ekonomiskt vid dödsfall är den såklart onödig. Då kan man välja bort den och istället få lite större inbetalningar till sin egen pension istället. Men det gäller att tänka sig för. Har man en gång valt bort den kan man inte återgå till den igen.
Det händer att företag i dag vill ha samma pensionsplan för alla anställda och då har ITP1. Vad händer med min familjepension om jag byter till en sådan arbetsgivare? Eller om jag avsäger mig familjepensionen i medelåldern?
– Då får dina anhöriga det som hann tjänas in till familjepensionen fram till dess att du bytte arbetsgivare eller valde bort familjepensionen.
Vad kan jag göra om jag har familjepension som imn sambo inte kan dra nytta av?
– Då tycker jag att du ska välja bort familjepensionen. Då styrs inbetalningarna om till din ITPK istället, och i den kan du välja återbetalningsskydd som ska gå till din sambo. Och glöm inte att samtidigt fylla i ett förmånstagarförordnande så att din sambo får dina TGL-pengar, säger Staffan Ström.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
