Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Handen på hjärtat: Skulle du respektera en 75-årig kollega?
Att döma av den årliga värderingsundersökningen World Values Survey är vi många som inte skulle göra det. Bara var femte svensk har respekt för människor över 70, enligt studien. Det placerar oss bland de länder där ålderism, alltså åldersfördomar, är mest utbredd.
Undersökningen refereras till av den statliga utredningen Delegationen för senior arbetskraft, vars uppdrag har varit att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet.
Sedan 2018 har utredarna därför samlat in och sammanställt fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv, både för samhället och för individens slutliga pension.
I höstas lämnade utredarna sitt slutbetänkande till regeringen.
Utifrån det kan man konstatera att ålderism kan yttra sig på många sätt. Och att om den leder till att ens chef och kollegor signalerar att man är för gammal att räkna med så kan det säkert också resultera i att man lämnar arbetslivet.
Störst betydelse för att inte fler seniorer finns kvar på arbetsplatserna har dock sannolikt den starka samhällsnorm, enligt vilken vi förväntas gå i pension vid 65.
Det anser i alla fall John Mellkvist, som länge har engagerat sig mot ålderism och som också har deltagit i delegationens arbete.
– Det finns många samverkande faktorer. Men normen gör att vi nästan ser oss som en förprogrammerad vitvara som kommer att sluta fungera vid 65, även om vi inte är slitna, säger han.
Läs mer: John Mellkvist kämpar mot ålderismen
– Normen gör också att vi påverkar varandra. Även om du själv inte har tankar på att sluta jobba vid 65 så har många andra det. Och som då exempelvis kan ställa frågor som om hur länge du tänker vara kvar på jobbet. På så vis hjälps vi åt att hålla normen vid liv.
Normen förstärks också av att åldersgränserna i trygghetssystemen inte synkar med det faktum att man nu har rätt att jobba till 68. Exempelvis betalas premier till tjänstepensionen ofta bara tills man är 65, varefter man inte heller har rätt till a-kasseersättning.
Det här kan drabba individer genom att de senare ångrar att de inte väntade med att ta ut pension. Enligt en rapport från Pensionsmyndigheten gäller det en av fyra bland 70- till 75-åringar.
Läs mer: De fortsatte jobba efter 65
En orsak till ångern kan vara att pensionen blev lägre än förväntat och att man senare inser hur mycket något extra år i arbetslivet hade betytt för ens ekonomi. Enligt en beräkning från Pensionsmyndigheten kan pensionen exempelvis öka med 43 procent i månaden för den som pensionerar sig vid 70 i stället för vid 65.
För att få fler att jobba längre har regeringen gradvis infört skattelättnader för seniorer. Från årsskiftet betalar den som fyller 66 under året och som lönearbetar med en månadslön upp till 19 000 kronor, bara cirka åtta procent i skatt. Samtidigt fortsätter pensionsinbetalningarna.
Om man börjar ta ut sin allmänna pension, eller tjänar mer, blir skatten högre men är ändå lägre än för yngre förvärvsarbetare.
– Att man ångrar sig kan absolut bero på ekonomin. Men ofta har det mer med drivkrafter att göra. Att man upplever att man inte är färdig med sitt aktiva liv och känner en tilltagande vilja att göra nytta. Att man har insett att arbetet har betytt mer för en än man trodde, säger John Mellkvist.
Om fler inte jobbar längre så kan det också få samhällsekonomiska konsekvenser, påpekar utredarna.
Befolkningen, och då inte minst äldre, beräknas öka framöver. För att försörjningsansvaret inte ska bli för tungt för dem som arbetar krävs att så många som möjligt bidrar med skatteintäkter så länge som möjligt.
Delegationen framhåller också att om fler skjuter fram sin pensionering så motverkar det även den kompetensbrist som finns på arbetsmarknaden.
Hur länge man vill och kan jobba är naturligtvis väldigt individuellt. Men rent generellt tycks dagens seniorers hälsa och förmåga inte vara något större hinder för att fler ska kunna jobba längre.
Om Spotify intar en HR-attityd när det gäller ålderism så följer andra bolag efter
En slutsats som dras i slutbetänkandet är att seniorernas hälsotillstånd har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Enligt utredarna har många som i dag är runt 70 en hälsa och en funktionsförmåga som närmast kan jämföras med någon som för ett par årtionden sedan var i 50-årsåldern.
En förklaring som ges är att det till stor del beror på att fler har fått högre formell och informell utbildning, bättre kost i tidig ålder och under hela livet också haft bättre levnadsförhållanden än tidigare generationer.
Delegationen konstaterar också att den som i dag går i pension vid 65 års ålder i genomsnitt kan förvänta sig över 20 år som pensionär.
Men beslutet om när vi ska gå i pension påverkas inte bara av hälsan, omgivningens attityder och den starka samhällsnormen. Annat som har betydelse är exempelvis den arbetsmiljö man har under hela livet, vilken information man har fått om vikten av ett längre arbetsliv och om det finns möjlighet att gå ned i arbetstid.
Ett av utredarnas förslag är att det inrättas en fast funktion för främjande av ett längre arbetsliv, där arbetsgivarna och facken blir särskilt viktiga att samverka med.
John Mellkvist anser att framför allt stora företag behöver ta ett större ansvar för att fler ska jobba längre.
– Om Spotify, och andra bolag som har mångas ögon på sig, intar en HR-attityd när det gäller ålderism och den starka normen och införlivar det i sin policy så följer andra bolag efter, säger han.
Läs mer om Delegationen för senior arbetskrafts arbete och ta del av rapporten.
Huvudsaklig orsak är att man går i pension. Men det kan exempelvis också bero på att man är arbetslös eller sjuk.
Trots att tidpunkten när vi börjar att ta ut pension – vilket också kan ske vid deltidsarbete – har legat på ungefär samma nivå under de senaste tio åren har spridningen ökat. Normen 65 luckras upp då fler börjar ta ut pension både före och efter 65.
Pensionsmyndigheten
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.