Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Handen på hjärtat: Skulle du respektera en 75-årig kollega?
Att döma av den årliga värderingsundersökningen World Values Survey är vi många som inte skulle göra det. Bara var femte svensk har respekt för människor över 70, enligt studien. Det placerar oss bland de länder där ålderism, alltså åldersfördomar, är mest utbredd.
Undersökningen refereras till av den statliga utredningen Delegationen för senior arbetskraft, vars uppdrag har varit att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet.
Sedan 2018 har utredarna därför samlat in och sammanställt fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv, både för samhället och för individens slutliga pension.
I höstas lämnade utredarna sitt slutbetänkande till regeringen.
Utifrån det kan man konstatera att ålderism kan yttra sig på många sätt. Och att om den leder till att ens chef och kollegor signalerar att man är för gammal att räkna med så kan det säkert också resultera i att man lämnar arbetslivet.
Störst betydelse för att inte fler seniorer finns kvar på arbetsplatserna har dock sannolikt den starka samhällsnorm, enligt vilken vi förväntas gå i pension vid 65.
Det anser i alla fall John Mellkvist, som länge har engagerat sig mot ålderism och som också har deltagit i delegationens arbete.
– Det finns många samverkande faktorer. Men normen gör att vi nästan ser oss som en förprogrammerad vitvara som kommer att sluta fungera vid 65, även om vi inte är slitna, säger han.
Läs mer: John Mellkvist kämpar mot ålderismen
– Normen gör också att vi påverkar varandra. Även om du själv inte har tankar på att sluta jobba vid 65 så har många andra det. Och som då exempelvis kan ställa frågor som om hur länge du tänker vara kvar på jobbet. På så vis hjälps vi åt att hålla normen vid liv.
Normen förstärks också av att åldersgränserna i trygghetssystemen inte synkar med det faktum att man nu har rätt att jobba till 68. Exempelvis betalas premier till tjänstepensionen ofta bara tills man är 65, varefter man inte heller har rätt till a-kasseersättning.
Det här kan drabba individer genom att de senare ångrar att de inte väntade med att ta ut pension. Enligt en rapport från Pensionsmyndigheten gäller det en av fyra bland 70- till 75-åringar.
Läs mer: De fortsatte jobba efter 65
En orsak till ångern kan vara att pensionen blev lägre än förväntat och att man senare inser hur mycket något extra år i arbetslivet hade betytt för ens ekonomi. Enligt en beräkning från Pensionsmyndigheten kan pensionen exempelvis öka med 43 procent i månaden för den som pensionerar sig vid 70 i stället för vid 65.
För att få fler att jobba längre har regeringen gradvis infört skattelättnader för seniorer. Från årsskiftet betalar den som fyller 66 under året och som lönearbetar med en månadslön upp till 19 000 kronor, bara cirka åtta procent i skatt. Samtidigt fortsätter pensionsinbetalningarna.
Om man börjar ta ut sin allmänna pension, eller tjänar mer, blir skatten högre men är ändå lägre än för yngre förvärvsarbetare.
– Att man ångrar sig kan absolut bero på ekonomin. Men ofta har det mer med drivkrafter att göra. Att man upplever att man inte är färdig med sitt aktiva liv och känner en tilltagande vilja att göra nytta. Att man har insett att arbetet har betytt mer för en än man trodde, säger John Mellkvist.
Om fler inte jobbar längre så kan det också få samhällsekonomiska konsekvenser, påpekar utredarna.
Befolkningen, och då inte minst äldre, beräknas öka framöver. För att försörjningsansvaret inte ska bli för tungt för dem som arbetar krävs att så många som möjligt bidrar med skatteintäkter så länge som möjligt.
Delegationen framhåller också att om fler skjuter fram sin pensionering så motverkar det även den kompetensbrist som finns på arbetsmarknaden.
Hur länge man vill och kan jobba är naturligtvis väldigt individuellt. Men rent generellt tycks dagens seniorers hälsa och förmåga inte vara något större hinder för att fler ska kunna jobba längre.
Om Spotify intar en HR-attityd när det gäller ålderism så följer andra bolag efter
En slutsats som dras i slutbetänkandet är att seniorernas hälsotillstånd har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Enligt utredarna har många som i dag är runt 70 en hälsa och en funktionsförmåga som närmast kan jämföras med någon som för ett par årtionden sedan var i 50-årsåldern.
En förklaring som ges är att det till stor del beror på att fler har fått högre formell och informell utbildning, bättre kost i tidig ålder och under hela livet också haft bättre levnadsförhållanden än tidigare generationer.
Delegationen konstaterar också att den som i dag går i pension vid 65 års ålder i genomsnitt kan förvänta sig över 20 år som pensionär.
Men beslutet om när vi ska gå i pension påverkas inte bara av hälsan, omgivningens attityder och den starka samhällsnormen. Annat som har betydelse är exempelvis den arbetsmiljö man har under hela livet, vilken information man har fått om vikten av ett längre arbetsliv och om det finns möjlighet att gå ned i arbetstid.
Ett av utredarnas förslag är att det inrättas en fast funktion för främjande av ett längre arbetsliv, där arbetsgivarna och facken blir särskilt viktiga att samverka med.
John Mellkvist anser att framför allt stora företag behöver ta ett större ansvar för att fler ska jobba längre.
– Om Spotify, och andra bolag som har mångas ögon på sig, intar en HR-attityd när det gäller ålderism och den starka normen och införlivar det i sin policy så följer andra bolag efter, säger han.
Läs mer om Delegationen för senior arbetskrafts arbete och ta del av rapporten.
Huvudsaklig orsak är att man går i pension. Men det kan exempelvis också bero på att man är arbetslös eller sjuk.
Trots att tidpunkten när vi börjar att ta ut pension – vilket också kan ske vid deltidsarbete – har legat på ungefär samma nivå under de senaste tio åren har spridningen ökat. Normen 65 luckras upp då fler börjar ta ut pension både före och efter 65.
Pensionsmyndigheten
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.