Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Pension vid 65 stark norm

Är det dags för pension så snart du fyller 65? Eller har du hälsa och lust att fortsätta några år till? Attityder till äldre påverkar kraftigt vår vilja att jobba upp i åren.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Bara var femte svensk har respekt för människor över 70, enligt en studie. Shutterstock

Handen på hjärtat: Skulle du respektera en 75-årig kollega?

Att döma av den årliga värderingsundersökningen World Values Survey är vi många som inte skulle göra det. Bara var femte svensk har respekt för människor över 70, enligt studien. Det placerar oss bland de länder där ålderism, alltså åldersfördomar, är mest utbredd.

Undersökningen refereras till av den statliga utredningen Delegationen för senior arbetskraft, vars uppdrag har varit att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet.

Sedan 2018 har utredarna därför samlat in och sammanställt fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv, både för samhället och för individens slutliga pension.

I höstas lämnade utredarna sitt slutbetänkande till regeringen.

Utifrån det kan man konstatera att ålderism kan yttra sig på många sätt. Och att om den leder till att ens chef och kollegor signalerar att man är för gammal att räkna med så kan det säkert också resultera i att man lämnar arbetslivet.

Störst betydelse för att inte fler seniorer finns kvar på arbetsplatserna har dock sannolikt den starka samhällsnorm, enligt vilken vi förväntas gå i pension vid 65.

Det anser i alla fall John Mellkvist, som länge har engagerat sig mot ålderism och som också har deltagit i delegationens arbete.

– Det finns många samverkande faktorer. Men normen gör att vi nästan ser oss som en förprogrammerad vitvara som kommer att sluta fungera vid 65, även om vi inte är slitna, säger han.

Läs mer: John Mellkvist kämpar mot ålderismen

– Normen gör också att vi påverkar varandra. Även om du själv inte har tankar på att sluta jobba vid 65 så har många andra det. Och som då exempelvis kan ställa frågor som om hur länge du tänker vara kvar på jobbet. På så vis hjälps vi åt att hålla normen vid liv.

Normen förstärks också av att åldersgränserna i trygghetssystemen inte synkar med det faktum att man nu har rätt att jobba till 68. Exempelvis betalas premier till tjänstepensionen ofta bara tills man är 65, varefter man inte heller har rätt till a-kasseersättning.

Det här kan drabba individer genom att de senare ångrar att de inte väntade med att ta ut pension. Enligt en rapport från Pensionsmyndigheten gäller det en av fyra bland 70- till 75-åringar.

Läs mer: De fortsatte jobba efter 65

En orsak till ångern kan vara att pensionen blev lägre än förväntat och att man senare inser hur mycket något extra år i arbetslivet hade betytt för ens ekonomi. Enligt en beräkning från Pensionsmyndigheten kan pensionen exempelvis öka med 43 procent i månaden för den som pensionerar sig vid 70 i stället för vid 65.

För att få fler att jobba längre har regeringen gradvis infört skattelättnader för seniorer. Från årsskiftet betalar den som fyller 66 under året och som lönearbetar med en månadslön upp till 19 000 kronor, bara cirka åtta procent i skatt. Samtidigt fortsätter pensionsinbetalningarna.

Om man börjar ta ut sin allmänna pension, eller tjänar mer, blir skatten högre men är ändå lägre än för yngre förvärvsarbetare.

– Att man ångrar sig kan absolut bero på ekonomin. Men ofta har det mer med drivkrafter att göra. Att man upplever att man inte är färdig med sitt aktiva liv och känner en tilltagande vilja att göra nytta. Att man har insett att arbetet har betytt mer för en än man trodde, säger John Mellkvist.

Om fler inte jobbar längre så kan det också få samhällsekonomiska konsekvenser, påpekar utredarna.

Befolkningen, och då inte minst äldre, beräknas öka framöver. För att försörjningsansvaret inte ska bli för tungt för dem som arbetar krävs att så många som möjligt bidrar med skatteintäkter så länge som möjligt.

Delegationen framhåller också att om fler skjuter fram sin pensionering så motverkar det även den kompetensbrist som finns på arbetsmarknaden.

Hur länge man vill och kan jobba är naturligtvis väldigt individuellt. Men rent generellt tycks dagens seniorers hälsa och förmåga inte vara något större hinder för att fler ska kunna jobba längre.

Om Spotify intar en HR-attityd när det gäller ålderism så följer andra bolag efter

En slutsats som dras i slutbetänkandet är att seniorernas hälsotillstånd har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Enligt utredarna har många som i dag är runt 70 en hälsa och en funktionsförmåga som närmast kan jämföras med någon som för ett par årtionden sedan var i 50-årsåldern.

En förklaring som ges är att det till stor del beror på att fler har fått högre formell och informell utbildning, bättre kost i tidig ålder och under hela livet också haft bättre levnadsförhållanden än tidigare generationer.

Delegationen konstaterar också att den som i dag går i pension vid 65 års ålder i genomsnitt kan förvänta sig över 20 år som pensionär.

Men beslutet om när vi ska gå i pension påverkas inte bara av hälsan, omgivningens attityder och den starka samhällsnormen. Annat som har betydelse är exempelvis den arbetsmiljö man har under hela livet, vilken information man har fått om vikten av ett längre arbetsliv och om det finns möjlighet att gå ned i arbetstid.

Ett av utredarnas förslag är att det inrättas en fast funktion för främjande av ett längre arbetsliv, där arbetsgivarna och facken blir särskilt viktiga att samverka med.

John Mellkvist anser att framför allt stora företag behöver ta ett större ansvar för att fler ska jobba längre.

– Om Spotify, och andra bolag som har mångas ögon på sig, intar en HR-attityd när det gäller ålderism och den starka normen och införlivar det i sin policy så följer andra bolag efter, säger han.

Läs mer om Delegationen för senior arbetskrafts arbete och ta del av rapporten.

Då lämnar vi arbetslivet

  • Genomsnittlig ålder: 64 år.
  • Kvinnor: 63,7 år.
  • Män: 64,3 år.

Huvudsaklig orsak är att man går i pension. Men det kan exempelvis också bero på att man är arbetslös eller sjuk.

Trots att tidpunkten när vi börjar att ta ut pension – vilket också kan ske vid deltidsarbete – har legat på ungefär samma nivå under de senaste tio åren har spridningen ökat. Normen 65 luckras upp då fler börjar ta ut pension både före och efter 65.

Pensionsmyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.