Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Partykungen vs pandemin:1-0

Coronapandemin kunde ha blivit en dödsstöt för ett företag som säljer festtillbehör. Men tack vare snabba beslut, flexibilitet och humor har både laget och lagret på Partykungen i stället växt så det knakar.
Johanna Rovira Publicerad
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand iförda partyateraljer.
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand lever upp till Partykungens motto: "Fight Boredom". Foto: Mikael Wallerstedt

Plötsligt såg partyt ut att vara över. För ett företag som till stor del säljer artiklar till fester och sociala sammankomster såg det onekligen mörkt ut när pandemirestriktioner om begränsningar och social distansering trädde i kraft i mars 2020.

– Vi tappade mer än halva omsättningen från en dag till en annan, säger Janne Waxin, som knappt hunnit bli varm i kläderna som kontorschef på Gävleföretaget Partykungen när pandemin förändrade spelplanen helt och hållet.

50-årspresent till mor

Snabba puckar och gemensamma krafter räddade företaget  mer om det senare  som vd:n Joel Svensson startade som en 50-årpresent till sin arbetslösa mamma Eva Svensson. Joels kompis från gymnasietiden, Jeff Jansson, köpte 40 procent av rörelsen och kom in som nummer tre med titeln vice vd.

Janne Waxin
Janne Waxin

Titlar har å andra sidan inte haft så stor betydelse på Partykungen tidigare. Länge var det en tämligen platt organisation där alla ryckte in där det behövdes, på gott och ont. Men det har blivit ändring på det och kanske mer ordning också.

– Tidigare kunde man få springa på alla bollar och många tog på sig ansvar utan att lönen hängde med. Vi har jobbat mycket med att renodla tjänster och roller och många har fått tydligare arbetsbeskrivningar, säger Janne Waxin.

Guppig omorganisation

Ordföranden för Unionenklubben, Caroliné Johansson, som tills nyligen varit barnledig, väntar ännu på att få svar på hur hennes tjänst ska se ut. Hon har varit på alla avdelningar och haft ansvar för den externa marknaden och tycker att omorganisationen landat bra efter en kanske lite guppig start.

– Det blir mer rimliga förväntningar på varandra nu. Vi har fått bättre verktyg att bygga ramar och sätta gränser, säger hon

Gränser innebär ingalunda murar, påpekar Joel Svensson.

– Vi tycker att alla ska ge input men det är lättare när det finns någon som äger frågan. Min känsla är att det funkar bättre nu än när vi hade den plattare organisationen. Vi är fortfarande ganska platta och murar vill vi inte ha, säger han.

– Vi försöker i möjligaste mån ha demokrati i flertalet frågor – sen finns det tillfällen där jag som ytterst ansvarig måste ha vetorätt.

Vill inte vara chef

Själv jobbar han fortfarande med inköp och håller sig så långt ifrån chefskapet som han kan:

– Man ska göra det man tycker är kul och är duktig på. Man startar ju inte företag för att bli chef.

Lagkänslan är en av de saker man ansträngt sig för att behålla men den begränsas numer till två lag  lagret respektive kontoret. Tidigare var det inte ovanligt att tjänstemännen ryckte in på lagret för att packa varor när det brann i knutarna, men numer är det bara vd:arna och några till som har lov att packa varor, resten anses mest vara i vägen.

Kvinna på klättervägg iförd tröja med texten "Fight boredom".
Partykungen på vägg mot nya höjder. Foto: Mikael Wallerstedt

Partykungen finns i dag fyra länder och växer så det knakar, både vad gäller omsättning och personal. För närvarande arbetar 32 tjänstemän på företaget och flera nya tjänster är utlysta. Det utställningsrum som fanns mittemot tjänstemännens kontorsytor före pandemin har gjorts om till nytt kontorslandskap, men kontorsutrymmet räcker snart ändå inte till.

Hur många som jobbar på lagret fluktuerar beroende på årstid  i oktober, som är företagets bästa månad tack vare Halloween, var det över 100 personer. Eva Svensson, företagets första anställda, jobbar kvar på lagret, om än på deltid.

– Jag tycker fler borde gå ner i tid om de kan, alla är inte gjorda för att jobba hundra procent, säger Joel Svensson.

Verksamheten bromsade

Samtliga anställda på Partykungen fick faktiskt gå ner i tid när coronapandemin slog till. Alla permitterades men i olika grad beroende på hur operativa de är. Även ledningen. Investeringar lades på is, kostnader hölls nere, hyran omförhandlades och inköpen skalades ned.

– Vi har fördelen av att vara snabba och flexibla och satte oss ned och funderade på vad vi har som funkar. Det gjorde att vi överlevde och slapp säga upp någon, säger Janne Waxin.

Det som funkade visade sig bland annat vara uppblåsbara badleksaker och godis.

Under sommaren 2020 kände företaget att det skulle lyckas rida ut stormen och hösten och julhandeln gick som tåget eftersom många valde att köpa julklappar på nätet i stället för att besöka fysiska affärer.

– Kollegor i branschen har haft det tufft men vi har gynnats av förflyttningen och till och med lyckats växa, säger Joel Svensson.

Nyanställde under pandemin

I maj förra året anställdes ett gäng nya tjänstemän. En av dem, Moa Sand, skapade sin egen tjänst. Hon hade gått beteendevetenskapliga programmet på högskolan, men märkte snart att det var supertufft att få relevanta jobb i pandemitider. 

– Till slut sökte jag vilket jobb som helst på företag som inspirerat mig. Jag fick jobb på lagret här och visade framfötterna i två månader. Sen kallade jag lagerchefen till ett möte och frågade om det fanns någon användning för min kompetens eller om jag skulle söka mig vidare.

Visst fanns behov. I dag är Moa Sand rekryterings- och utbildningsansvarig. Sedan maj har hon introducerat 70 nya på lagret.

Mathilda Peters på språng inne på lagret.
Webbkoordinatorn Mathilda Peters ligger bakom idén med kostymtema på fredagar. Foto: Mikael Wallerstedt

Snabbhet och passion är ord som dyker upp gång på gång, oavsett vem som intervjuas, nästan som om de vore inhamrade i alla anställda. Men de uttrycks sannolikt helt utan påtryckningar – inte ens en medarbetare som smygintervjuas på en busshållplats utanför, med löfte om total anonymitet och frihet att tala ur hjärtat, kommer på något ofördelaktigt att säga om sin arbetsgivare.

– Vi har just kommit ur en arbetstopp och precis börjat hämta andan igen och därför känns allt väldigt bra, förklarar Caroliné Johansson de genomgående positiva tongångarna.

Inte heller hon har några större anmärkningar på sin fackliga motpart. Bonusprogrammet lades i och för sig ner efter en förhandling och den gemensamma dagliga frukosten ställdes in – men på grund av pandemin.  Det är ofta kallt på kontoret och rysligt lyhört – hela kontorslandskapet vibrerar när medarbetare går på övervåningen. För att inte tala om ljudet när det spelas rundpingis i sällskapsrummet en trappa upp.

Sen finns det så klart intensiva arbetstoppar.

Unga anställda

– Vi har haft några fall av anställda som gått in i väggen, men de är procentuellt få. Vi är en stor andel ganska unga medarbetare utan så mycket erfarenhet men med mycket passion och engagemang, säger hon.

– Jag tycker vi har ett väldigt öppet klimat, jag har varit med så länge att jag känner mig helt bekväm att säga precis vad jag tycker.

Varje tisdagsmöte får samtliga tjänstemän säga vad de tycker och vara med och påverka. Grundfilosofin är att fler hjärnor, i det här fallet 32 stycken, självklart tänker bättre än en. Det var under ett sådant möte strax före Halloween i fjol som begreppet Squid Game dök upp första gången.

Squid Game-hajp

Innan arbetsveckan var slut hade samtliga sett den hajpade koreanska Netflixserien. Inköparen Tomas Söderström satt hela helgen och kontaktade leverantörer. Företaget lyckades därmed leverera Squid Game-masker i tid till Halloween åt alla som beställt.

Snabbhet och passion, som sagt.

Ändå är det två helt andra ord som är Partykungens mantra: Fight boredom.

Att bekämpa tristessen gör man också bra. Varje fredag är det kostymfredag med tema, och det ligger mycket prestige i att tolka temat bäst. Och man behöver knappt säga omelett förrän personalen slänger sig över lådan med kasserade maskeraddräkter för att klä ut sig och spexa framför kameran.

Snabbt och passionerat.

Partykungens semiplatta organisation:

  • Partykungen.se lanserades i Sverige 2009.
  • Antal anställda:32 tjänstemän, 80 lagerarbetare.
  • Beräknad omsättning 2021: Cirka 300 miljoner.
  • Vd: Joel Svensson.
  • Flera av tjänstemännen har ansvarsområden och arbetsledande funktioner, fem chefer har personalansvar.
  • Företaget har kollektivavtal, Unionenklubb och Handelsklubb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.