Försvarsadvokaten Guido Guerrieri i syditalienska Bari är inte på topp. Hans hustru har lämnat honom efter att ha berätta för honom vilken nolla han är, Hon hade inte lust att leva med en nolla längre. Han lider av panikattacker, sömnstörningar och är gråtfärdig för det mesta.

Det här är inledningen till en deckare med långa rättegångsscener, men framförallt är det en berättelse om en människa som förändras, ett slags utvecklingsroman i miniatyr.

Advokaten är romantiker och flanör. En sådan som observerar hur "de fina blonda fjunen" på en kvinnas underarmar reser sig i vinden.

Själv får jag ståpäls av läsningen.

Det är finstämd liten historia, ibland nära gränsen till det patetiska men utan att någonsin trampa över. Det håller faktiskt hela vägen.

När det mesta i deckargenren mest känns som överlånga tidningsartiklar är det närmast en uppenbarelse att träffa på en författare värd namnet.