Den avslutande delen i den bästsäljande trilogin tar vid där Flickan som lekte med elden slutade. Man måste absolut ha läst den innan, gärna också den första Män som hatar kvinnor.

Lisbeth Salander är en karaktär som fascinerat många läsare, men tyvärr har hon en relativt passiv roll i denna bok. Med endast Mikael Blomqvist som huvudperson blir historien inte särskilt originell. Intressant är dock att journalisten Blomqvist beskrivs som en stundtals inåtvänd arbetsnarkoman, och jag funderar på vad Stieg Larsson, som jobbade ihjäl sig på tidningen Expo, egentligen ville säga om sig själv.

Han har på ett kunnigt och skickligt sätt snickrat ihop en modern politisk thriller. Tyvärr är tempot inte alltid det bästa och tegelstensboken skulle behövt en viss redigering, men vem vill stryka i en död mans ord?

Trots brister så kommer naturligtvis Stieg Larssons hundratusentals läsare älska även de sista orden.