Hoppa till huvudinnehåll
Övrigt

Den vita segerns svarta skugga. Finland och inbördeskriget 1918.

Atlantis
Lars Sköld Publicerad

 Bjarne Stenqvist har hyst en närmast livslång beundran för Finland. Den började med att han läste Väinö Linns trilogi "Här under polstjärnan" över det moderna Finlands födelse. Särskilt intresserad blev han av den andra delen "Upp trälar" som skildrar det finska inbördeskriget från slutet av januari till början av maj 1918. Insikten om hur lite han visste om 1918 och aningar om att det finska samhället fortfarande är splittrat kring minnet av inbördeskriget är utgångspunkten för boken.

Den 6 december 1917 hade Finland förklarat sig fritt från Ryssland. Uppfattningarna om hur det framtida samhället skulle organiseras ledde till att radikala ("röda") socialdemokratiska kretsar gjorde uppror mot den sittande regeringen som skulle organisera sig som den vita sidan. Dåligt övade, disciplinerade och beväpnade hade de röda gardena ingen chans mot den vita sidan som dessutom fick hjälp från Kejsartyskland för vilket den finska krigsskådeplatsen bara var en av flera i kampen mot Ryssland under det första världskriget.

I den här mycket läsvärda och lite annorlunda historiska framställningen följer Stenquist inte inbördeskriget kronologiskt som t ex de finska historikerna Heikki Ylikangas i "Vägen till Tammerfors" eller Aapo Roselius i "I bödlarnas fotspår" (recenserad i Kollega.se 2009-08-10). I stället koncentrerar han sig bl a på hur de vita behandlade de besegrade. Under inbördeskriget dog nära 37 000 personer, varav över 13 000 avled p g a svält och upprörande hygieniska förhållanden i fånglägren, 9700 avrättades och ungefär lika många, 9400, stupade i strid. Detta är de mest tillförlitliga siffror som finns f n.

En annan intressant sak är att Stenqvist visar hur nära Finland 1918 var knutet till Tyskland - ett fenomen som skulle upprepa sig under det andra världskriget. Finland var tänkt att bli en monarki med en tysk prins som kung och en konstitutionellt stark ställning för statsöverhuvudet. Planerna grusades genom Tysklands nederlag.

Ett mått på hur känsligt ämnet det finska inbördeskriget fortfarande är - eller frihetskriget om man tillhör den vita sidan - kan man utläsa av reaktionerna på Stenquists inhopp i debatten med anledning att det förra året var 90 år sedan kriget inträffade. Han hävdade bl a att det officiella Finland borde erkänna (inte be om ursäkt för) att 10 000-tals medborgare dog p g a statliga organs åtgärder. Det ska man som svensk inte göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Övrigt

Dubbel vinstchans för Kollegaredaktionen

Ett reportage om kaoset på Sveriges största arbetsplats, Arlanda. Och en illustration av en babblare som tar över allt talutrymme på jobbet. Både Kollega och systertidningen Chef & Karriär är nominerade till Fackförbundspressens priser.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 6 maj 2024, kl 11:34
Till vänster markpersonal på Arlanda, till höger en illustration på en babblande man
Tidningen Kollega och Chef & Karriär är nominerade till två av Fackförbundspressens journalistpriser. Den första i kategorin bästa berättande text och den anda i kategorin bästa illustration. Foto: Staffan Claesson/Illustration: Mia Nilsson

Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.

I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.

Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.

Läs reportaget här.

Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.

Se illustrationen i sin helhet här.