Nu vet jag mer om kolokvinter, tryfflar och sjusovare än jag visste innan jag läste Den dygnpillande heligheten. Mer än jag visste att jag ville veta.
Det är en underlig liten bok - under läsandets gång blev jag frustrerad över att inte begripa syftet med dessa små poänglösa historier. Utvalda fakta från Medelhavet och Orienten, hade varit en mer rättvisande titel. Först på sista sidan ser jag att de flesta texterna varit publicerade i GP och i DN på Namn och Nytt-sidan.
Förutom att jag saknar någon slags förklarande inledning och framförallt bilder, är det en behändig liten bok som ryms i bakfickan och lämpar sig utmärkt att läsa på tåget. Och någon gång kommer jag säkert att få nytta av att veta att beduiner använt mjölksaft av krokanblomma på bölder eller att O sole mios skapare dog utfattiga.
