Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Ovanlig klubb på PR-byrå

I PR-världen är fackligt inflytande extremt ovanligt. Det är något som Tobias Vestergren vill ändra på. Han tog saken i egna händer och startade Unionenklubb på sitt företag, PR-byrån Reformklubben.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Endast tio procent av pr-byråer har kollektivavtal och endast ett fåtal har fackklubb. Colourbox

Kollektivavtal sägs finnas på cirka tio procent av landets PR-byråer och antalet byråer där det finns fackklubbar kan räknas på ena handens fingrar.

- Det är en skam att så få har avtal. Jag hoppas att det här sänder en signal. Det är inte hållbart att en bransch ska vara så dåligt facklig ansluten, säger PR-konsulten Tobias Vestergren.

Reformklubben och dotterföretaget Reform Act, tillsammans med cirka 40 anställda, tillhörde tidigare skaran av PR-byråer som hade avtal. Sedan en dryg vecka finns där också klubb.

När Tobias Vestergren började på företaget i höstas blev han varse att det saknades klubb. Nu är han dess förste ordförande. Han poängterar att klubben inte bildades på grund av något akut problem eller missnöje.

Läs mer: Glest med kollektivavtal i PR-branschen 

- Det är ett bra företag, men det finns alltid saker som kan bli ännu bättre. Vi vill tillsammans med arbetsgivaren driva frågor som är bra för alla på företaget. Vi vill ha mer inflytande, vi vill ha mer insyn och vi vill ha en dialog med ledningen, säger Tobias Vestergren.

- Det är viktigt att alla anställda är med på tåget vad gäller visionsarbete, ekonomi och satsning. Det är klart att vi hoppas på ännu mer öppenhet. Många konsulter har en tung arbetsbörda och jobbar många timmar, det skulle kunna gå att jobba mer flexibelt. Man måste kunna vara PR-konsult och ha familj och ett rikt privatliv. Det ska vara kul, det ska vara hälsosamt och det ska vara hållbart.

En anledning till att det fackliga engagemanget är lågt i branschen kan vara att PR-byråernas ledningar ofta ser på facket med misstänksamhet och ser en konflikt mellan att företaget ska tjäna pengar och att de anställda ska ha det bra, tror Tobias Vestergren som anser att det egentligen förhåller sig precis tvärtom: mår de anställda bra och har rättigheter som arbetstagare gör de ett bättre jobb.

Läs mer: Så startar ni fackklubb

Det är en grundsyn som Reformklubbens ledning uppenbarligen delar.

- Vi fick stöd direkt, de sa att det är jättebra. Här har företaget varit ett föredöme. Att det finns en klubb kommer att vara bra för företaget, det kommer finnas en helt annan samsyn om fackklubben är med och tar vissa beslut. Jag tror definitivt att företaget kommer att vinna på att de anställda känner delaktighet, säger Tobias Vestergren som saknar facklig bakgrund och för vilken dörrarna till en ny värld har öppnats.

- Jag är jättetaggad på att jobba fackligt, nu ska jag utbilda mig ordentligt och ta alla chanser som ges.

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.