Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetstiden gör fler sjuka

Arbetsmiljön för privattjänstemän i Sverige fortsätter att försämras och arbetstiden ligger bakom sjukskrivningar på nästan fyra av tio företag. Det visar Unionens sjätte arbetsmiljöbarometer.
Johanna Rovira, Lina Björk Publicerad

Stress och arbetsbelastning är det område som de drygt 2 500 arbetsmiljöombuden som svarat på Unionens årliga enkät anser är mest angelägna att arbeta med. Det är också det område som, tillsammans med arbetstiden, ökat mest jämfört med tidigare år.

- Det är onekligen oroande, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert på Unionen som tillsammans med Annelie Carlberg skrivit rapporten.

- Den positiva trenden vi hade fram till 2009 är tyvärr bruten och de negativa betygen har börjat öka igen. Vi ser att arbetsmiljöombuden inte är involverade i arbetet i den mån de har rätt till och ska. Det blir också allt vanligare med arbetsplatser där arbetstiderna medför hälsorisker.

Arbetsmiljöbarometern visar att fler än tidigare arbetar sena kvällar, natt, helger samt att fler har så kallad fri arbetstid och att övertiden ökat.  På 83 procent av de tillfrågade arbetsplatserna jobbar tjänstemännen övertid regelbundet, trots att det är emot både lag och avtal.

- Det är övertidsersättningen som ofta förhandlats bort, inte själva övertiden. Vissa saker kan man inte förhandla bort och det är arbetsgivarnas förbannade skyldighet att jobba med riskbedömningar av arbetstidsmönster, säger Börje Sjöholm, som presenterade sitt arbete på en arbetsmiljökonferens på Unionen på tisdagen.

39 procent av arbetsmiljöombuden svarar att tjänstemän på deras jobb varit sjukskrivna på grund av arbetstiden det senaste året.

- Det finns också en nästan lika stor grupp som inte vet hur situationen ser ut. På ett sätt är de siffrorna väldigt oroande, för har man ett arbetsmiljöuppdrag och inte har en susning om hur det ser ut med orsaken till sjukskrivningar - hur ska man då kunna göra ett förebyggande arbete?

- 18 procent av arbetsmiljöombuden uppger också att de anställda inte har möjlighet att ta ut sin lagstadgade rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren. Tänk på att ribban läggs där vi tillåter den att hamna, säger Börje Sjöholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.