Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Miljardförlust för Saab

Förlusterna fortsätter för Saab Automobile. Sammanlagt gick företaget back 1,8 miljarder kronor under det första halvåret 2011.
Ola Rennstam Publicerad 1 september 2011, kl 11:51

Efter fem månaders produktionsstopp och försenade löneutbetalningar till de anställda vid två tillfällen och en augustilön som inte har kommit över huvud taget så fortsätter kräftgången för Saab.

Sent i går kväll presenterade Saab Automobiles moderbolag, Swedish Automobile, sin halvårsrapport. Den som hade förväntat sig positiva signaler från den krisande biltillverkaren bör ha blivit besviken. Företaget gjorde en förlust under första halvåret på 201,5 miljoner euro, motsvarande cirka 1,8 miljarder kronor.

Rapporten gav heller inga konkreta besked om ny finansiering för att klara löneutbetalningarna och att återuppta produktionen. Tvärtom konstaterar företaget att det inte finns några garantier för att de pågående förhandlingarna kommer att lyckas. De anställdas lönekonton gapar fortfarande tomma och fackförbundet IF Metall kan begära Saab i konkurs i morgon fredag.

Saabchefen Victor Muller skriver i en kommentar att det inte kommer som någon överraskning att det senaste kvartalet har varit "ofattbart tufft" för företaget men tillägger att det trots allt finns "ljusglimtar vid horisonten".

Enligt halvårsrapporten landade företagets omsättning på 359 miljoner euro, ungefär 3,3 miljarder kronor, för halvåret.

Saab uppger att man tillverkade 12 877 bilar under årets första sex månader. Det är 1 026 fler bilar än vad man tillverkade under de sex första månaderna 2010.

Produktionsstoppet under andra kvartalet har minskat försäljningen med 60 procent. Mellan april och juni föll produktionen 79 procent men den personal som var i fabriken fick ändå ihop 1 989 bilar.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.