Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bonus onödig vid vd-rekrytering

Sju av tio styrelseordförande i svenska storföretag tvivlar på nyttan med dagens bonussystem. Det visar en undersökning som Unionen gjort bland över 300 företag.
Ola Rennstam Publicerad

Tre fjärdedelar av de svenska storföretagen använder sig av någon form av bonussystem till vd. Men enligt Unionens undersökning tvivlar de som beslutar om bonusutdelningarna, det vill säga styrelseordförandena, själva på dess effektivitet och nytta. Sju av tio styrelseordförande ser brister i dagens bonussystem. Lika många tror att vd tackat ja till jobbet även utan bonus. Endast två av tio bedömer att företagets vd skulle lämna företaget om bonusen togs bort.

- Debatten om vd-bonus fokuserar oftast på om ersättningsnivåerna är rimliga och till ett för eller emot bonus. Det är en olycklig förenkling av en viktig diskussion, som i stället bör fördjupas till att handla om ifall ersättningssystemen är effektiva verktyg för att uppnå de mål som företagens styrelser vill nå, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg.

Undersökningen omfattar styrelseordföranden för 309 företag med mer än 500 anställda och där Unionen har medlemmar. Enligt rapporten leder bonussystemen till kortsiktiga beslut, endast en av tio styrelseordförande anser att bonussystemen är väl utformade för att styra mot långsiktiga mål. I stället borde andra drivkrafter än pengar lyftas fram för att motivera de högsta cheferna, som ett stimulerande arbete, inflytande över företagets utveckling och stolthet över att göra ett viktigt jobb.
- Ersättningen till vd:ar bör främja långsiktighet. Det är allvarligt när både de som beslutar om bonussystem och de som systemen är konstruerade för ser påtagliga svagheter. Dagens bonussystem måste utvärderas och omprövas, säger Cecilia Fahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.