Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nio av tio företag erbjuder flexibelt arbete

På Unilever har de flesta av de 250 tjänstemännen haft möjligheten att bestämma var och när de arbetar sedan fem år.
- Vi är väldigt positiva till hur systemet fungerar och har inga planer på att ta bort det. I stället ser vi oss ständigt omkring för att få nya bra idéer, säger Håkan Halvarsson, personaldirektör på Unilever i Norden.
Anita Täpp Publicerad

Nio av tio svenska företag erbjuder sina anställda flexibla arbetsformer, visar en undersökning gjord av kontorsföretaget Regus.
Ett exempel är dagligvarujätten Unilever. Det var när Unilevers tre företag i Sverige slogs ihop för några år sedan som ledningen beslöt att införa så kallad förtroendearbetstid för tjänstemännen.
- Man hade då redan haft det på ett av företagen där det fungerat bra, säger Håkan Halvarsson.
- Som arbetsgivare har vi ju också en verklighet att anpassa oss till. Och verkligheten i Norden är ju att dom flesta arbetar samtidigt som de väldigt sällan har några andra lösningar vid sidan av, som för att hämta och lämna barn utan ska fixa det själva till stor del.
Hur fungerar systemet?
- Hur man lägger upp det är väldigt individuellt. Men vi resonerar så att man har ju sin arbetstid reglerat i anställningskontraktet,  sen är det upp till var och en hur man förlägger den, även om det ska vara inom rimliga gränser. Vi vill ju inte att folk ska jobba mitt i natten men man får gärna vara flexibel ett par, tre timmar före eller efter ordinarie arbetstid.
- Ansvaret ligger på chefen och den anställde. Många har scheman där dom till exempel kommer tidigare och går tidigare för att kunna hämta på dagis tre bestämda dagar i veckan. Men så kan det så klart hända saker också där man kan vara mer flexibel så att det är mer oplanerat, vilket går lika bra.
Är alla anställda nöjda med det här systemet?
- Det finns ett 40-tal som har en tjänst som innebär att vi inte kan erbjuda den här flexibiliteten. Sen finns också en del som inte vill utnyttja den därför att dom tycker deras vardag fungerar bättre med regelbundna tider.
- Men vi har en årlig undersökning och i den ser vi klart och tydligt att folk uppskattar den flexibilitet dom har otroligt mycket. Dom ser det som en oerhört betydelsefull förmån.
Hur är det med effektiviteten då?
- Vi har inte mätt effektiviteten men i ledningsgruppen är vi rörande överens om att om folk kan ta bort vardagsstressmomenten så man slipper bli stressad av allt annat runt omkring så blir man också duktigare och mer effektiv på jobbet. Och vi har inte sett att det här har missbrukats på något sätt. Jag tycker alla tar sitt ansvar och sköter det väldigt fint.
Men det finns väl nackdelar också?
- Det beror lite på hur man tillämpar en flexibel arbetstid. Om man väljer att jobba väldigt mycket hemma så kan man uppleva att man blir avskild, mindre sedd och ihågkommen och man kan också undra över hur man ska visa att man levererar.  Sen finns ju också en stor social aspekt, som teambuilding, att man är en del av kulturen och så vidare, som man går miste om i fall man jobbar helt på distans.
- Så vi har faktiskt sagt att vi gärna vill att folk försöker vara på kontoret tre dagar i veckan.  Och att vi vill att så många som möjligt ändå har en bas på kontoret och så använder vi flexibiliteten för att få pusslet att gå ihop. Men det där är väldigt individuellt och det finns de som jobbar framgångsrikt även om de jobbar väldigt mycket utanför kontoret också.
Hur sköter ni ert arbetsmiljööansvar när de anställda jobbar mycket utanför kontoret?
- Det ansvaret har vi ju oavsett var man jobbar. Och skulle någon få problem på grund av att de inte har bra arbetsmiljö hemma så får vi ta itu med det. Då kan vi exempelvis erbjuda hjälp av ergonomer. Men hittills har det aldrig hänt.
Jeanette Andersson som är säljare och arbetsmiljöombud på Unilever i Helsingborg bekräftar att de anställda i stort är mycket nöjda med förtroendearbetstiden.
- Alla arbeten har ju sina tunga bitar. Men jag kan säga att bland oss säljare så har väldigt många jobbat i 25 till 30 år och jag tror att den här flexibiliteten är en stor anledning till att de fortfarande är kvar.
- De flesta verkar trivas väldigt bra med att kunna styra och ställa och vara mer flexibla. Man kanske jobbar till två en dag och till åtta en annan. Men man sköter ju jobbet ändå, säger Jeanette Andersson.
- Sen gäller det ju att ha pli på sig själv och inte ligga kvar i sängen på morgnarna. Så det här passar så klart inte alla.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.