Hur mycket kan du köpa för din lön? Textilarbetare i länder som Kambodja, Indien, Kina och Bangladesh jobbar upp till 18 timmar per dag under en vecka. För att ta reda på vad deras löner räcker till har den norska organisationen Framtiden i våra händer tagit fram en rapport om textilarbetarnas köpkraft.

- Textilarbetarnas löner måste höjas drastiskt om människor ska kunna leva ett drägligt liv. Den lagstadgade lägstalönen ligger mycket lägre än vad man klarar sig på i respektive land. I Bangladesh är minimilönen en sjättedel av levnadslönen, berättar Carin Leffler, koordinator för kampanjen Rena kläder som drivs av Framtiden i våra händer.

Ingen av de norska och övriga utländska kedjorna som undersökts i rapporten ställer krav på att textilarbetarna ska ha en lön de kan leva på. En stor del av deras lön går åt till mat. I Indien krävs tre timmars arbete för ett kilo ris, medan vi i Norden kan köpa 14 kilo ris för en timmes arbete. Myten om att låga löner motsvarar lokalt låga priser är alltså inte sann enligt rapporten.

- Lägstalöner för arbetarna är ofta en ursäkt för att vi ska slippa betala höga priser för kläderna, vilket skulle möjliggöra högre löner i producentländerna, säger Carin Leffler.

Till problematiken hör att det inte finns en gemensam internationell definition vad som ingår i en levnadslön. De lagstadgade minimilönerna är ofta inte ens i närheten att räcka till de mest grundläggande behoven. I tre av fyra produktionsländer räcker inte en timmes jobb till en tvål.

Under tiden fram till att rapporten publicerades har protester förekommit på flera platser i Asien för att höja minimilönerna. Ett tydligt problem är att produktionen riskerar att flyttas om lönerna höjs.

- Det kan inte vara acceptabelt att packa resväskan för att textilarbetarna får bättre arbetsvillkor. Fackföreningar och rätten att organisera sig är avgörande för att folk ska kunna leva på sin lön. Facket måste visa att produktionen stannar även om lönerna höjs, säger Carin Leffler.

Det är inte textilarbetarna som ska betala för vår konsumtion, menar Carin Leffler. Hon anser att det är många aktörer som måste ta ansvar.

- Rätten att organisera sig är avgörande. Dessutom behövs ett globalt ramavtal med löner som går att leva på.

Organisationen Framtiden i våra händer föreslår att leverantörerna undertecknar en organisationsrättsgaranti. Det skulle innebära att fackföreningar ges både tillgång till och förhandlingsrätt på arbetsplatserna.

Att köpa ett finare märke och betala mer för sina kläder löser inte problemen, berättar Carin Leffler.

- Bara ett par procent av kostnaderna för ett färdigproducerat plagg går till textilarbetarna. Lyxiga och billiga kläder produceras i samma fabrik. De billiga kläderna säljs i så enorma mängder så både de och de dyra märkena ger företagen enorma vinster.