Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på lyckan

En del gillar att jobba. Ännu fler tycker att om att vara lediga. Somliga söker endorfiner i choklad, andra genom motionens friska luft. Men vad är det egentligen som gör oss riktigt lyckliga. Docenten och filosofen Bengt Brülde vet.
Lina Jonsson Publicerad

Du har forskat om lycka i många år. Hur går det till?

- Forskningen är tvärvetenskaplig och rör sig i rummet mellan till exempel psykologer, samhällsvetare och filosofer. En stor del av forskningen går ut på att man helt enkelt låter personer skatta hur lyckliga de är på en skala, och att man sedan försöker hitta samband mellan lyckonivån och allt från relationer, arbetsliv och privatliv.

Är vi lyckliga i Sverige?

- Ja, enligt studier så skattar vi i genomsnitt vår livstillfredsställelse som en åtta på en tiogradig skala. Det måste ju betraktas som väldigt högt. Men om vi ligger så högt så kan man ju även ställa sig frågan: Är det viktigt att jag kommer upp i en nia? Ibland kan strävan efter den absoluta lyckan hämma själva lyckan i sig. Dessutom, ju högre man ligger på skalan, desto svårare är det att höja sig.

Kan man urskilja några speciella faktorer som gör oss lyckliga?

- Kärlek och vänskap, en socialt och fysiskt aktiv fritid, ett jobb som man upplever som meningsfullt och som man trivs med, och strävan efter meningsfulla mål är några av de mest logiska men viktiga exemplen. Sedan handlar det också om hur vi resonerar och förhåller oss till livet. Att vara tacksamma för det vi har gör oss lyckliga, men det är ju lättare sagt än gjort att gå runt och vara tacksam hela tiden.

Har alla samma förutsättningar?

- Nej, absolut inte. Dels har vi sociala aspekter som spelar in. Man kanske växer upp på ett ställe och ett sätt som hämmar lyckan. I Sverige har vi ju redan alla basbehov uppfyllda i och med att vi lever i ett välfungerande samhälle. Men så finns det även genetiska aspekter. Vissa forskare menar till och med att de genetiska är viktigare än vår uppväxtmiljö när det gäller hur lyckliga vi kan bli.

Då kan man ju skylla på genetiken om det går dåligt i livet?

- Ja, men jag vet inte vad man skulle tjäna på det.

Från början tänkte du inte forska om lyckan utan om lidandet. Varför gjorde du en sådan helomvändning?

- Det är ingen helomvändning utan lycka och lidande ligger egentligen under en och samma skala. Den stora frågan är ju varför vi ligger där vi ligger på denna skala, och hur vårt läge på skalan kan förbättras.

 Har forskningen hjälpt dig i ditt eget sökande efter lycka?

- Nja, jag har väl kanske bättre förstått vad jag tycker är viktigt i livet.

Du kommer ut med en ny bok i början av maj "Är det viktigt att vara lycklig", vad svarar du på det?

- Jag tror inte att meningen med livet handlar om att vi ska bli så lyckliga som möjligt. Det finns en form av jakt i samhället som går ut på att få det så bra som möjligt för egen del. Men jag tror att det är viktigare att tänka på vilken mening livet ska ha, och vad vi kan göra för alla dem som befinner sig i nöd. Budskapet med boken är att man bör ägna sig åt både mening, lycka och moral. Det går alldeles utmärkt att förena.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.