Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många vill byta jobb
Det rör på sig på arbetsfronten. Var tredje privattjänsteman vill byta jobb inom ett år och i Sverige är vi världsbäst på att söka jobb, visar nya studier.
TCO publicerade nyligen en undersökning som visar att hälften av alla yrkesverksamma skulle byta jobb eller yrke om de bara fick chansen att vidareutbilda sig. Men även utan vidareutbildning är det många som vill bort från sina nuvarande anställningar. Bemanningsföretaget Poolia konstaterar att 30 procent av tjänstemännen inom den privata sektorn vill byta ut sin arbetsgivare inom ett år. Bland tjänstemännen under 26 är lusten till ett nytt jobb ännu större - 36 procent av samtliga yngre tjänstemän vill ha ett annat jobb.
Ett annat bemanningsföretag, Randstad, har, enligt tidningen Metro, jämfört rörligheten på arbetsmarknaden i 23 länder och konstaterar att så många som 37 procent av dem i Sverige som redan har ett jobb söker nya jobb aktivt. I Indien, som kommer tvåa efter Sverige i, är det bara 18 procent av de tillfrågade som söker nya jobb. I Norge är det endast sex procent som ser sig om efter nytt arbete.
- Spontant tycker jag att det låter positivt att folk vill byta jobb, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.
- Generellt är det bra med stor personalomsättning på arbetsmarknaden även om det för enskilda företag naturligtvis blir en utmaning att hitta ersättare.
Är det inte dåligt betyg på arbetsgivarna att så många vill byta jobb?
- Jag tror en bakomliggande orsak är att ganska många ser att det är bra att ha flera olika arbetsgivare i sitt cv. Kan du visa att du jobbat med flera olika saker bedöms du ha en bredare erfarenhet. Dessutom är det dokumenterat att de som byter arbetsgivare får bättre löneutveckling.
- Många arbetsgivare arbetar aktivt med att vara attraktiva arbetsgivare men det finns säkert anledning för fler att jobba på det när efterfrågan på arbetskraft ökar vid generationsväxlingen om några år, säger Patrik Karlsson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
