Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Vi saknar satsningar på kompetensutveckling"

En återhållsam budget. Så sammanfattar Unionens förbundsekonom Gösta Karlsson regeringens förslag.
Linda Svensson Publicerad

Unionen ger vårbudgeten både ris och ros. Visserligen är satsningarna på att få tillbaka långtidsarbetslösa välmenande, men satsningarna på jobbgarantin är långt ifrån tillräckliga, menar man.

- Det måste finnas bättre förutsättningar för den enskilde att höja sin yrkeskompetens för att möta kraven i dagens och morgondagens arbetsliv, säger Unionens förste vice ordförande Peter Hellberg i en kommentar.

Gösta Karlsson bedömer dessutom att regeringens konjunkturprognos är väl optimistisk.

- Man ställer stora förhoppningar till konjunkturuppgångens betydelse för sysselsättningen. Jag tror att det är lite för tidigt att tro att sysselsättningsökningen ska vara så kraftig, nästan dubbelt så hög som Konjunkturinstitutet räknar med.

Visserligen kan efterfrågan på arbetskraft komma att öka. Men det har inte gjorts tillräckliga kompetenshöjande insatser för att de som sades upp under lågkonjunkturen naturligt kan ta de jobb som nu erbjuds, anser Gösta Karlsson.

- Dessutom kommer de nya jobben inte nödvändigtvis där det varit stora neddragningar, som i Gästrikland och Västra Götaland. Det kommer att uppstå ganska tuffa flaskhalsar.

Just Västra Götalandsregionen är annars ett av regeringens prioriterade områden i budgeten. Bland annat aviserar man satsningar på fler utbildningsplatser i Yrkesvux, Yrkeshögskolan och högskolan, något som faller förbundsekonom Hans Björkman i smaken. Björkman har skrivit rapporten "Utveckla Västra Götaland".

- Det är angelägna satsningar som föreslås. Under de närmaste åren kommer man också att lägga stor kraft vid att utveckla infrastrukturen, särskilt kring Göteborg. Men om hela regionen ska utvecklas på ett bra sätt krävs att man satsar också utanför Göteborg. Det handlar exempelvis om vägar i Dalsland och på bättre förbindelser mellan Göteborg-Borås-Jönköping-Stockholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.