Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Val 2010: Arbetslösheten

Valrörelsen har dragit igång och en av de viktigaste frågorna handlar om jobben. Hur tänker riksdagspartierna sänka arbetslösheten? Vad tycker de om föräldraförsäkringen? Kollega har tagit reda på svaren.

I dag: Hur vill partierna minska arbetslösheten?
Anna Sjögren Publicerad

 Moderaterna

Mattias Keresztesi, projektledare politisk planering

- Efter krisen är det viktigaste nu att förhindra att fler jobb försvinner, satsa på omställning och bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden samt skapa förutsättningar för jobben att bli fler. För att lyckas är det viktigaste att det är lönsamt att arbeta, enkelt att starta företag och attraktivt att anställa.

 Socialdemokraterna

Sven-Erik Österberg, arbetsmarknadsutskottet

- De flesta av framtidens jobb växer fram i små och medelstora företag. Vi vill förbättra deras möjligheter att växa genom att sänka skatten för företag som anställer. Vi vill investera i utbildningar som leder till jobb. Bland annat föreslår vi fler komvux- och högskoleplatser och vill se en volymökning av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Vi vill ha en kompetensförsäkring så att människor kan ta de jobb som växer fram. Arbetsförmedlingen ska byggas om till en kompetensförmedling med breda utbildningsmöjligheter.

 Folkpartiet

Ylva Westlund, kampanjstab

- Det är ett brett spektrum av åtgärder som behövs för att möta den höga arbetslösheten. Arbetslösa ska få snabb och effektiv hjälp att söka jobb och erbjudas arbetsmarknadsutbildningar med hög kvalitet. Utökade platser på högskolan ger möjligheter till utbildning. Företagsklimatet behöver förbättras för att skapa förutsättning för fler jobb. Särskilt innovativa och växande företag bör få goda möjligheter att expandera sin verksamhet i Sverige, till exempel genom förbättrade skattevillkor.

 Vänsterpartiet

Hanna Löfqvist, administrativ sekreterare

- Vi vill ha en arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet och håller lönenivåerna uppe, och anställa fler, främst i välfärden och i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. Vi vill stimulera jobben i den privata sektorn; bland annat genom att "beställa" bostäder, järnväg, vindkraftsverk. Vidare planerar vi att bygga ut utbildningsplatserna, fler yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och förbättra för arbetshandikappade genom att ge Samhall bättre ekonomiska villkor.

 Kristdemokraterna

Fredrik Hardt, politiskt sakkunnig

- Både utbud och efterfrågan måste stimuleras. Det är viktigt att satsa på utbildning och komplettering av gymnasiebehörighet, som långtidsarbetslösa ofta saknar. Man måste underlätta att anställa genom sänkta arbetsgivaravgifter, det är speciellt viktigt för långtidsarbetslösa ungdomar och invandrare. Vi vill utveckla Arbetsförmedlingen enligt australiensisk modell, där den jobbsökande får en jobbpeng att använda till den arbetsförmedling som motsvarar dennas behov, det är speciellt viktigt för personer med funktionsnedsättning.

 Miljöpartiet

Dan Gahnström, politisk sekreterare

- Tillsammans med övriga europeiska gröna partier står vi bakom en "Green New Deal". Den innebär att vi vill lösa klimat-, jobb- och den ekonomiska krisen genom investeringar för att ställa om samhället på ett klimatsmart sätt. Det handlar om investeringar i snabbjärnvägar, utbyggd spårtrafik i städerna, energieffektivisering i bostadsbestånden, forskning kring miljöteknik med mera. För att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden krävs utbildningsinsatser, praktikplatser och satsning på småföretag. För dem som står långt från arbetsmarknaden krävs insatser i socialt företagande, lönebidragsarbete och Samhall.

 Centerpartiet

Anne Lennartsson, politiskt sakkunnig

- Ett bra företagsklimat skapar jobb. Det skapas genom lägre skatter, enklare regler och sänkta arbetsgivaravgifter. Det måste löna sig att arbeta. Jobbskatteavdraget har tillfört cirka 100 000 nya jobb. Kommunerna har fått extra pengar för att hindra uppsägningar i vården och omsorgen. Vi vill se en arbetsmarknad där alla som vill och kan jobba ska ha möjlighet till det. Nystartsjobb och instegsjobb är stöd till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

I morgon: Så vill partierna minska ungdomsarbetslösheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.