Hoppa till huvudinnehåll
Övrigt

I bödlarnas fotspår. Massavrättningar och terror i finska inbördeskriget 1918

Leopard förlag. Översättare Aapo Roselius
Lars Sköld Publicerad
 Inte många svenskar känner till att Finland var i krig inte mindre än tre gånger under 1900-talets första hälft. Första gången var inbördeskriget i slutet av januari till början av maj 1918. Nästa krig var Vinterkriget 1939 - 40 då Finland ensamt kämpade mot Stalins övermakt och sedan följde det s k Fortsättningskriget 1941 - 44. Den gången anföll Finland Sovjetunionen i förbund med Hitlertyskland.

Bakgrunden till inbördeskriget var Finlands frigörelse från Ryssland efter den ryska revolutionen i november 1917. Finland hade ju varit ett storfurstendöme under den ryske tsaren sedan skilsmässan från Sverige 1809. Under det kaos som följde på revolutionens utbrott ville i första hand borgerliga kretsar göra Finland självständigt. Mot dessa strävanden stod de radikalaste delarna av arbetarrörelsen och i Finland förlagda ryska soldater som ville införliva Finland med Sovjetunionen.

De röda gardena hade sina starkaste fästen i industrins och storgodsens södra Finland, medan de vita bl a litade till frivilliga bland de självägande bönderna i Österbotten och personal från myndighetsfinland. De röda besegrades militärt med tysk hjälp på ca tre månader. Redan under kriget hade det förekommit terrorhandlingar, t ex avrättningar av civila och soldater som kapitulerat, från båda sidor. Men av alla de 36 000 personer som miste livet till följd av kriget sköts 10 000 ihjäl, medan 13 000 dog i koncentrationsläger. De exakta siffrorna lär vi aldrig få reda på. Mycket dokumenterades aldrig, andra papper försvann lämpligt, men många mördare gick fria till följd av riksföreståndaren Pehr E Svinhufvuds amnestiförordning i december 1918. I praktiken friades alla som deltagit i olagliga dödsskjutningar på den vita sidan. Motiveringen var att de röda deltagit i ett uppror mot landets lagliga regering.

Roselius förtjänst är att han går igenom det bristfälliga och starkt tendensiösa källmaterialet för att ändå kunna göra intelligenta uppskattningar av vad som egentligen hände vintern 1918.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Övrigt

Dubbel vinstchans för Kollegaredaktionen

Ett reportage om kaoset på Sveriges största arbetsplats, Arlanda. Och en illustration av en babblare som tar över allt talutrymme på jobbet. Både Kollega och systertidningen Chef & Karriär är nominerade till Fackförbundspressens priser.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 6 maj 2024, kl 11:34
Till vänster markpersonal på Arlanda, till höger en illustration på en babblande man
Tidningen Kollega och Chef & Karriär är nominerade till två av Fackförbundspressens journalistpriser. Den första i kategorin bästa berättande text och den anda i kategorin bästa illustration. Foto: Staffan Claesson/Illustration: Mia Nilsson

Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.

I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.

Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.

Läs reportaget här.

Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.

Se illustrationen i sin helhet här.