Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Viss löneökning kan förkorta krisen anser Unionen

Efter arbetsgivarnas utspel om stopp för löneökningar med tanke på krisen har LO meddelat att man anser att en löneökning med upp till 3,5 procent per år är rimlig utan att samhällsekonomin tar skada. Unionens chefsekonom Daniel Lind vill inte ta ställning till LO:s utspel men hävdar att arbetsgivarna utnyttjar krisen för att få igenom gamla krav.
Anita Täpp Publicerad 29 maj 2009, kl 15:21

- Det behöver inte vara så att noll procent i löneökning är bäst i ett samhällsperspektiv. I stället kan en viss löneökningstakt göra så att människor spar lite mindre och vågar konsumera mer, vilket kan bidra till en rimlig efterfrågan så att konjunktursvackan blir grundare och mer kortvarig än annars, säger Daniel Lind.

Om LO har rätt i att en löneökning med 2,5 till 3,5 procent per år under de kommande åren är möjlig vill han dock inte uttala sig om.
- Det är för tidigt att identifiera löneutrymmet för de kommande åren med tanke på att ekonomin är så osäker. Men jag tycker LO:s åsikter ger ett intressant perspektiv med tanke på arbetsgivarnas utspel där de säger att det finns noll procent i det centrala löneutrymmet.

Varför är det intressant?
- Därför att vi i grunden arbetar med högst politiska frågor och nu säger arbetsgivarna att det bara finns utrymme på lokal nivå. Men de har ju i alla tider velat bestämma hur mycket lön som ska betalas ut och vilka som ska ha den. Det här är en ideologisk ståndpunkt som de haft i alla tider och som de nu för fram i tider av kris då man använder människors otrygghet, för att flytta fram sina positioner.

Daniel Lind påpekar att Unionen nu befinner sig i en demokratisk process där man diskuterar inriktningen på avtalskraven.
- Och där är självklart det ekonomiska läget  en viktig pusselbit att ta hänsyn till.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.