Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så räknar du ut din a-kasseersättning

Din ersättning som Unionenmedlem om du blir arbetslös beror på din inkomst, inkomstförsäkringen och skatteprocenten. Kollega hjälper dig att räkna ut hur mycket som blir kvar att leva på.
Anita Täpp Publicerad

Dag 1 - 150:

A-kassan ger 80 procent av din tidigare inkomst, upp till ett tak på 18 700 kronor.

I och med att alla medlemmar i Unionen omfattas av Unionens inkomstförsäkring, får du 80 procent av din lön upp till 36 000 kronor i 150 dagar. Om du har högre inkomst och har betalat en extra premie till inkomstförsäkringen, får du 80 procent av din inkomst upp till 80 000 kronor i månaden.

Man brukar räkna med ersättning för i genomsnitt 22 dagar per månad. Den första månaden gäller sju karensdagar.

För att ta reda på hur mycket du får kvar att leva på som arbetslös behöver du också veta hur mycket skatt du ska betala. Den uppgiften kan du hämta i en skattetabell på Skatteverkets hemsida, under rubriken Skattetabeller och preliminär A-skatt.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad x 0,80 = ersättning
Ersättning - skatteavdrag = kvar att leva på

Dag 151 - 200

A-kassan ger 80 procent av din tidigare inkomst upp till ett tak på 18 700 kronor. Blir som mest 680 kronor per dag.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad upp till 18 700 kronor x 0,80 = ersättning
Ersättning - skatteavdrag = kvar att leva på

Dag 201 - 300

A-kassan ger 70 procent av din inkomst upp till ett tak på 18 700 kronor. Blir som mest 595 kronor per dag.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad upp till 18 700 kronor x 0,70 = ersättning
Ersättning - skatteavdrag = kvar att leva på

Från dag 301

Försäkringskassan ger ett aktivitetsstöd motsvarande 65 procent av den tidigare bruttoinkomsten upp till ett tak på 18 700 kronor. Blir som mest 552:50 kronor per dag.

Om du är förälder till barn upp till 18 år kan du få 70 procents ersättning till och med dag 450.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad upp till 18 700 kronor x 0,65 = ersättning
Ersättning - ­­­­­­skatteavdrag = kvar att leva på

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.