Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så räknar du ut din a-kasseersättning

Din ersättning som Unionenmedlem om du blir arbetslös beror på din inkomst, inkomstförsäkringen och skatteprocenten. Kollega hjälper dig att räkna ut hur mycket som blir kvar att leva på.
Anita Täpp Publicerad

Dag 1 - 150:

A-kassan ger 80 procent av din tidigare inkomst, upp till ett tak på 18 700 kronor.

I och med att alla medlemmar i Unionen omfattas av Unionens inkomstförsäkring, får du 80 procent av din lön upp till 36 000 kronor i 150 dagar. Om du har högre inkomst och har betalat en extra premie till inkomstförsäkringen, får du 80 procent av din inkomst upp till 80 000 kronor i månaden.

Man brukar räkna med ersättning för i genomsnitt 22 dagar per månad. Den första månaden gäller sju karensdagar.

För att ta reda på hur mycket du får kvar att leva på som arbetslös behöver du också veta hur mycket skatt du ska betala. Den uppgiften kan du hämta i en skattetabell på Skatteverkets hemsida, under rubriken Skattetabeller och preliminär A-skatt.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad x 0,80 = ersättning
Ersättning - skatteavdrag = kvar att leva på

Dag 151 - 200

A-kassan ger 80 procent av din tidigare inkomst upp till ett tak på 18 700 kronor. Blir som mest 680 kronor per dag.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad upp till 18 700 kronor x 0,80 = ersättning
Ersättning - skatteavdrag = kvar att leva på

Dag 201 - 300

A-kassan ger 70 procent av din inkomst upp till ett tak på 18 700 kronor. Blir som mest 595 kronor per dag.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad upp till 18 700 kronor x 0,70 = ersättning
Ersättning - skatteavdrag = kvar att leva på

Från dag 301

Försäkringskassan ger ett aktivitetsstöd motsvarande 65 procent av den tidigare bruttoinkomsten upp till ett tak på 18 700 kronor. Blir som mest 552:50 kronor per dag.

Om du är förälder till barn upp till 18 år kan du få 70 procents ersättning till och med dag 450.

Beräkning:
Din tidigare bruttoinkomst per månad upp till 18 700 kronor x 0,65 = ersättning
Ersättning - ­­­­­­skatteavdrag = kvar att leva på

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.