Hon är moderat och kriminalinspektör från Sollentuna. På det gula kavajslaget har hon ett silverfärgat smycke i form av ett par handbojor.
- Matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare måste bli bättre. Långtidsarbetslösa har ofta kompetens. De behöver stöttas och coachas. Dessutom behöver det bli billigare att anställa, säger hon.
Hillevi Engström är heller inte främmande för att satsa mer på arbetsmarknadsutbildning och hon pekar samtidigt på KY-utbildningar - kvalificerade yrkesutbildningar - som något bra.
Hon tycker att det är ett bekymmer att så många har lämnat a-kassan. Regeringens förslag i budgetpropositionen att sänka a-kasseavgiften med 50 kronor i månaden tycker hon är rimlig och hon hoppas att den tillsammans med de sänkta kraven för inträde i a-kassan ska vända utvecklingen och få folk att återvända till a-kassorna. Hon vill att det ska vara lika naturligt att betala sin a-kasseavgift som att betala hyran.
Hon var Polisförbundets första kvinnliga ombudsman. Det var rättvisefrågor och arbetstider som fick igång hennes fackliga engagemang. Bland poliser är vitsord viktiga för karriären. Hillevi Engström tyckte att de ofta var orättvisa och subjektiva. Att förena polisarbete på heltid med barn var mycket tufft och det gjorde att hon tog sig an arbetstiderna.
- Att sträva efter bättre villkor har inget med partitillhörighet att göra. Moderater och socialdemokrater har samma önskemål om förbättringar.
Från tiden som ombudsman på Polisförbundet är hon mest stolt över att hon etablerade jämställdhetsarbetet i organisationen. Hillevi Engström ledde en arbetsgrupp som la konkreta förslag om jämställdhet.
Även som ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott värderar hon arbetstid som en viktig fråga och förespråkar mer flexibel arbetstidsförläggning. För henne betyder det att anpassa arbetstiden efter individen. Det kan till exempelvis vara att arbeta mer under höst och vinter.
- Om företagen ska kunna behålla kompetens så behövs det mer flexibel arbetstid. Det skulle få anställda att fungera bättre och ohälsan skulle minska.
Hillevi Engström reagerar även på påtvingade deltidsjobb och pekar på handeln, som hon tycker har orimliga arbetstider. Att som handelsarbetsgivarna erbjuda tjänster med 25 timmars veckoarbetstid gör det omöjligt att försörja sig. Det borde gå att ordna så att de anställda får heltidsjobb.
Så långt resonerar hon som bland annat LO-förbundet Handels. Däremot har hon inte samma syn på ob-ersättningen som facket. Hennes tanke är att obekväm tid är olika saker för olika människor. Arbete en söndag är inte alls obekvämt för 17-åringen medan det definitivt är det för en 30-årig småbarnsförälder. Lösningen är någon slags omfördelning så att den äldre butiksanställde tjänar mer, tror Hillevi Engström.
För henne står den svenska modellen för stabilitet och väl utvecklad välfärd. Parterna tar ansvar för lönebildningen och det är få konflikter på arbetsmarknaden.
- Det är inte min bild att det är lätt att starta en arbetsmarknadskonflikt. Vi har få konflikter i Sverige. Jag tror inte på konflikter utan vill hellre se förhandlingar.
I de pågående huvudavtalsförhandlingarna vill Svenskt Näringsliv ändra på konfliktreglerna. Arbetsgivarna vill också skriva om bestämmelserna för anställningsskydd. Det har Hillevi Engström förståelse för. Hon säger att las-reglerna gör att de som har lång anställningstid inte törs byta jobb för att de kommer att hamna långt ner på las-listan. Detta bidrar till ohälsan i arbetslivet, tror hon.
- Det är bra att arbetsmarknadens parter tar initiativ till förändringar av anställningsreglerna. Det är önskvärt om människor kan gå in och ut i olika jobb och ha en viss trygghet.
Hillevi Engström säger att det är en felaktig bild att moderaterna bara skulle stå på arbetsgivarnas sida. Hon vill att både fack och arbetsgivare ska vara starka och förmå sluta avtal om förhållandena i arbetslivet.
- Vi ska inte ha mer lagstiftning. Det är bra om facket blir starkare och kan sätta mer press, men facket måste bli tydligare med vad medlemserbjudandet innebär. Det finns så många bra delar i avtalen. Ta trygghetsavtalen till exempel. I dem finns en imponerade kraft att få tillbaka folk i arbete.