Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Få känner sig diskriminerade

Bara var tjugonde HBT-person känner sig diskriminerad på jobbet på grund av sin sexuella läggning, visar en undersökning.
- Jag tror att man ska ta siffran med en nypa salt, säger Unionens sakkunniga på området Shadé Jalali.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shadé Jalali

I undersökningen, som har gjorts av Unionen i samarbete med tidningen QX, har 1 500 personer som ingår i ett nätverk för homosexuella, bisexuella och transpersoner fått svara på frågor.

Runt 60 procent av dem uppger att de "kommit ut" på sin nuvarande arbetsplats.

Knappt 6 procent upplever att de diskrimineras på jobbet.

- Men jag tycker inte att det visar hur verkligheten ser ut. Dels vill många inte känna sig som offer, men framförallt är känslan av att bli diskriminerad så luddig ibland att man inte kan vara säker på om man har varit utsatt för diskriminering eller inte. Dessutom kan man vara utsatt för fler diskrimineringsgrunder än sexuell läggning och då är det också svårt att veta, säger Shadé Jalali, sakkunnig i jämställdhet och mångfald på Unionen.

- Som HBT-person kan det finnas många orosmoment. Det kan handla om att man sitter och pratar om vad man gjort på helgen på kafferasten. Ska jag berätta att jag var på landet med min flickvän, eller ska jag säga att jag var där med en kompis? Gör jag det kan det vara som att komma ut och gör jag inte det smyger jag med vem jag är. Det här, menar jag, är också en del av diskrimineringen.

Undersökningen visar också att många, 65 procent av de tillfrågade, anser att HBT-frågor är fackliga frågor.

- Det bevisar att behovet av att ta upp HBT-frågorna är stort, och att vi gör rätt som gör det till frågor för arbetsmarknaden, säger Shadé Jalali.

- Det finns stor anledning för oss att jobba med HBT-frågor. Vi i facket har ett stort ansvar att ta. Inte minst är det förebyggande arbetet viktigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.