Hälsa och framtid är ett forskningsprojekt som i stället för att fokusera på ohälsa, försökt luska ut vad som kännetecknar företag med friska medarbetare. Projektets fyra delstudier visar att det finns skillnader inom arbetsorganisationen som påverkar hälsan positivt.
Forskarna, som kommer från Uppsala universitet, Karolinska institutet och Stockholms läns landsting, jämförde företag där långtidsjukfrånvaron var i genomsnitt tre gånger lägre, med företag som hade genomsnittlig sjukfrånvaro. Forskarna fann en del gemensamma faktorer hos de friska företagen:
- Det finns ett utvecklat stöd för ledarna på de friska företagen, berättade Magnus Svartengren, professor vid KI, vid ett seminarium.
- Man tycker det är bra för företaget att medarbetarnas kompetens utvecklas generellt även om det inte har direkt betydelse för verksamheten, och man har högt i tak. Om någon inte håller med ser man inte det som något negativt utan något som kan utvecklas. De friska företagen har mer pejl på medarbetarnas problem och det finns upparbetade sätt för hur man jobbar med frågorna.
Möjligheten att få bestämma själv trodde forskarna själva skulle vara större i de friska företagen, men det visade sig att handlingsutrymmets storlek inte hade någon betydelse. Det som däremot var viktigt var tydlighet om var gränserna går. En annan intressant iakttagelse är att företagens syn på hur många anställda chefen kan ha ansvar för skiljer sig från 16 på ett friskt företag, till 20 på ett genomsnittligt och 25 på ett företag med hög sjukfrånvaro.
- Alla de här faktorerna hänger ihop, det går inte att välja ut bara en faktor och satsa på den. Att få friska medarbetare kräver mödosamt arbete över tid, sade Magnus Svartengren.
- Egentligen är det vi kommit fram till vanligt sunt förnuft, men sunt förnuft är inte så vanligt, sade Eva Vingård, från Uppsala universitet.
- Jag är lite rädd för att företagarna ska tycka att det här inte passar in i kvartalskapitalismen. Det här är arbete som tar tid.