Mamma, pappa och två barn åker på chartersemester till Sicilien, trots att de egentligen inte har råd. Tillsammans med ett par unga snygga väninnor hamnar familjen på ett hotell utan luftkonditionering. Det ligger lite off och familjen får traska länge för att komma till stranden, där solstolarna är förfärligt dyra.
Barnen har sett fram emot att få blicka ner i en riktig vulkan men när det äntligen är dags för utflykten är det inte bara Etna som hotar att koka över. Mats och Anna håller på att förgifta varandra och barnen med surhet och bitterhet.
Helena von Zweigbergk skriver trovärdigt. Hon trissar upp laddningen mellan familjemedlemmarna så enormt att jag nästan vill sluta läsa. Det är plågsamt men det är mycket bra.