Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Regler för semester

Ola Rennstam Publicerad
Två pojkar nergrävda i sanden

Om det finns kollektivavtal gäller följande:

  • utöver din vanliga månadslön ska ett semestertillägg på 0,8 procent av månadslönen betalas ut för varje semesterdag.
  • semesterdagar utöver de första 20 kan sparas upp till fem år.

Om kollektivavtal saknas gäller följande:

  • semesterlönen är 12 procent av den lön du tjänat under perioden 1 april 2006 - 31 mars 2007, fjolårets semesterlön borträknad.
  • om du har rätt till fler semesterdagar än 25 ökas ersättningen med 0,48 procent av årslönen för varje semesterdag.
  • semesterdagar utöver de första 20 kan sparas upp till fem år.

Tänk på:

  • Att du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti, såvida du inte kommer överens om annat.
  • Att arbetsgivaren är skyldig att informera de anställda om när de kan ta semester senast två månader innan semesterperioden börjar.
  • Att även om du är ny på jobbet, anställd efter 1 april, har du rätt till 25 dagars semester. Däremot får du bara ersättning för intjänad semester för den tid du varit anställd. Övriga uttagna semesterdagar får man klara sig utan lön eller så får du försöka komma överens om förskottssemester. Den efterskänks till dig om du stannar kvar på företaget mer än fem år eller blir uppsagd på grund av arbetsbrist.
  • Att du har rätt till betald semester även om du varit föräldraledig och sjukskriven.
  • Att semester bara kan tas ut i hela dagar.
  • Att du ska ta ut årets semester innan du förbrukar sparade dagar.


Räkna ut ditt semestertillägg!

Din månadslön x 0,008 x antal semesterdagar  =  semestertillägg.
Exempel: Rolf tjänar 18 000 kronor/månad och har 25 betalda semesterdagar att ta ut.
18 000 x 0,008 = 144 kronor per semesterdag
144 x 25 = 3 600 kronor
Rolf får ut 3 600 kronor mer i sin semesterlön.

Fotnot: Beräkningen baseras på Unionens kollektivavtal. Avvikelser kan finnas på andra avtalsområden.

Fakta

Räkna ut ditt semestertillägg här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.