Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sifferlöst inget för Unionen

Arbetsgivarna vill införa sifferlösa löneavtal för trafiktjänstemännen på de kommunala bussföretagen.
Göran Jacobsson Publicerad

- Sifferlösa avtal skulle göra att lönen sätts i en diskussion mellan den enskilde och chefen. Det skulle ge individen möjligheter att påverka sin lön, säger Erik Ackebo, förhandlingschef hos KFS, Kommunala företagens samorganisation.

Sifferlösa avtal innebär att de centrala parterna inte beslutar något om framtida lönehöjningar. Erik Ackebo förklarar att kravet inte är nytt och att arbetsgivarna ännu inte riktigt nått ända fram i diskussionerna med Unionen.

Det handlar om förhandlingar för dem som arbetar med trafikledning, lönehandläggning och är platschefer på kommunalt ägda bussbolag. Det är ett litet avtalsområdet. Genomsnittslönen ligger mellan 22 000 och 23 000 kronor i månaden.

Hos Unionen finns ingen förståelse för sifferlösa avtal utan facket reser lönekrav. Kent Ackholt berättar att facket vill ha ett ettårsavtal med lönehöjningar på 4,5 procent och en individgaranti om 550 kronor i månaden. Dessutom vill facket att lägstalönen ska höjas med 1 300 kronor. Det skulle betyda att den lägsta lägstalönen hamnar på 15 300 kronor i månaden.

Dessutom vill facket bland annat ha sex månaders föräldralön, rätt att prova annat arbete och kompensation för nationadagen.

Arbetsgivarnas Erik Ackebo säger att löneökningar måste motsvaras av produktivitetsförbättringar. De vill dessutom anpassa avtalet till arbetstidslagen.

Avtalet går ut sista maj och förhandlingarna börjar nästa vecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.