- Vi vet att det har dykt upp ett antal fall där individer har fortsatt att betala den förhöjda finansieringsavgiften i övertygelsen att de omfattas av försäkringen. Man har inte uppfattat att den överhoppningsbara tiden numera bara är fem år, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.

- Vi vet också att när man gör dessa enormt stora förändringar i a-kassan finns det inte en chans för enskilda att hänga med.

Normalt har man rätt till ersättning om man uppfyller arbetsvillkoret, det vill säga har jobbat minst sex månader under året innan man blir arbetslös. Men det finns undantag. Den så kallade överhoppningsbara tiden innebär att den som till exempel har studerat, varit sjuk eller föräldraledig kan räkna bort upp till fem år som man varit borta från arbetsmarknaden. Före den 1 januari 2007 var den överhoppningsbara tiden sju år, och det är denna förändring som Sture Nordh menar att många missat.

- Människor har agerat i god tro och drabbats hårt. Hade de vetat att de inte har rätt till ersättning hade de inte fortsatt att betala, säger Sture Nordh.

Han menar att det är i högsta grad rimligt att de som har betalat till en försäkring de inte omfattas av får tillbaka sina pengar.

- När staten så tufft tänker driva in pengar från dem som har straffat ut sig, för att man vill ha ordning i avgiftssystemet, då anser jag att samma stat ska betala tillbaka när någon i god tro har betalat för mycket.

I veckan lade regeringen fram en proposition med ytterligare förändringar av a-kassan. Bland annat har man gått facken till mötes när man nu föreslår att begreppet arbetssökande utvidgas. I dag kan sjukskrivna tvingas betala den förhöjda finansieringsavgiften (i Unionens a-kassa 242 kronor per månad). Från 1 juli ska den som är arbetssökande och sjuk bara betala grundavgiften. 

- Ända sedan den förhöjda finansieringsavgiften infördes har den varit föremål för diskussion. Vi har hela tiden fått höra att alla arbetande får ett jobbskatteavdrag som är högre än avgiftshöjningen i a-kassan. Men ursäkta - de som inte har arbete då? Det är rimligt att sjuka och arbetslösa inte behöver betala den högre avgiften. Den här ändringen följer ju regeringens egen logik, får man inget jobbskatteavdrag ska man heller inte betala den förhöjda finansieringsavgiften, säger Sture Nordh.

En annan förändring som föreslås träda i kraft den 7 juli är utökad karens. Den som blir arbetslös ska alltså få vänta i sju dagar i stället för fem, innan a-kasseersättningen träder in.

- Karenstiderna är obegripliga. Varför finns de? Som om individen kunde göra något åt sin arbetslöshet för att man har en betänketid på fem eller sju dagar? Det finns ingen logik i detta. Det är bara ytterligare en försämring av a-kassan, säger Sture Nordh.