Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fett bra! tycker Annie Seel

Rallyprincessan Annie Seel menar att folk i Sverige är rädda för fett, helt i onödan.
- De äter kolhydrater men kolhydrater räcker bara två tre timmar, sedan är de slut. Äter man i stället fett, då räcker det att man äter två mål om dagen.
Eva Karlsson Publicerad
Annie Seel

Annie Seel, som tidningen Kollega porträtterar i nr 2/08, lever ett hektiskt liv och tar, som hon säger "allt på volley". Hon har en egen reklambyrå och håller ofta föredrag. Däremellan försöker hon träna och tävla. Nu senast skulle hon ha medverkat i Dakarrallyt som dock blev inställt på grund av terrorhot.

Mat är ingen stor sak för henne.

- Om jag ska träna på förmiddagen så är det viktiga vad jag åt på middagen dagen före, inte om jag äter frukost. Jag blir mätt på fett. Jag äter fett, proteiner och grönsaker och någon gång smörgås, men då vill jag ha riktigt grovt bröd, jag har ju finskt påbrå.

Annie Seel förnekar sig aldrig något men hon använder inte lightprodukter, halvfabrikat, sötningsmedel, kosttillskott, måltidsersättning. Hon skrattar:

- Alla blir helt galna när jag ute och reser. Jag kan gå en hel dag utan att äta. Jag tänker inte ens på mat.

Först vid 35 års ålder blev Annie Seel, som fyller 40 år i höst, en sporttjej. Men även innan åt hon fett och lite kolhydrater. Hon poängterar att hon tydligt märkt att om hon äter mer kolhydrater så blir hon direkt mer hungrig och äter mer och oftare.  

Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman menar att kroppen i princip har två lägen, det ena bryter ner fett och muskler och det andra bygger upp fett och muskler.

- I extrema lägen, som under Annies tävlingar, gäller det att få i sig så mycket energi som möjligt när man väl har chansen. Det hon har märkt, att fett håller henne mätt länge, är helt riktigt eftersom det gör det möjligt att med en rimlig mängd mat få i sig väldigt mycket energi (kalorier). Att bara äta två gånger per dygn är däremot inte optimalt, men människokroppen är väldigt bra på att anpassa sig till den kost den får.

Annie Seel är 163 cm lång och väger 53 kilo, alltså knappt en tredjedel av vad hennes tävlingshoj väger. Före långa krävande tävlingar, som Dakarrallyt, försöker hon gå upp i vikt men brukar inte lyckas.

- Jag tror att Annie gör en miss när hon försöker gå upp i vikt. Det är kolhydraterna som signalerar för kroppen att nu är det inlagring/uppbyggnad som gäller, och med hennes kolhydratfattiga kost blir det svårt att få mer muskel- eller fettvävnad. Framför allt efter träning är det bra med bröd/frukt/pasta för att få stopp på nedbrytningen och i stället reparera och bygga mera muskler, säger Anneli Nysted Westman.

Annie Seel tycker att Anneli Nysted Westman missar att det finns kolhydrater i annat än bröd och pasta. Till exempel i rotsaker som hon äter.  

- Och det där att man ska äta så himla regelbundet ofta. Problemet är att vi moderna människor inte har fattat att äta fem sex gånger om dagen inte innebär fem sex fulla måltider.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden