Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fett bra! tycker Annie Seel

Rallyprincessan Annie Seel menar att folk i Sverige är rädda för fett, helt i onödan.
- De äter kolhydrater men kolhydrater räcker bara två tre timmar, sedan är de slut. Äter man i stället fett, då räcker det att man äter två mål om dagen.
Eva Karlsson Publicerad
Annie Seel

Annie Seel, som tidningen Kollega porträtterar i nr 2/08, lever ett hektiskt liv och tar, som hon säger "allt på volley". Hon har en egen reklambyrå och håller ofta föredrag. Däremellan försöker hon träna och tävla. Nu senast skulle hon ha medverkat i Dakarrallyt som dock blev inställt på grund av terrorhot.

Mat är ingen stor sak för henne.

- Om jag ska träna på förmiddagen så är det viktiga vad jag åt på middagen dagen före, inte om jag äter frukost. Jag blir mätt på fett. Jag äter fett, proteiner och grönsaker och någon gång smörgås, men då vill jag ha riktigt grovt bröd, jag har ju finskt påbrå.

Annie Seel förnekar sig aldrig något men hon använder inte lightprodukter, halvfabrikat, sötningsmedel, kosttillskott, måltidsersättning. Hon skrattar:

- Alla blir helt galna när jag ute och reser. Jag kan gå en hel dag utan att äta. Jag tänker inte ens på mat.

Först vid 35 års ålder blev Annie Seel, som fyller 40 år i höst, en sporttjej. Men även innan åt hon fett och lite kolhydrater. Hon poängterar att hon tydligt märkt att om hon äter mer kolhydrater så blir hon direkt mer hungrig och äter mer och oftare.  

Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman menar att kroppen i princip har två lägen, det ena bryter ner fett och muskler och det andra bygger upp fett och muskler.

- I extrema lägen, som under Annies tävlingar, gäller det att få i sig så mycket energi som möjligt när man väl har chansen. Det hon har märkt, att fett håller henne mätt länge, är helt riktigt eftersom det gör det möjligt att med en rimlig mängd mat få i sig väldigt mycket energi (kalorier). Att bara äta två gånger per dygn är däremot inte optimalt, men människokroppen är väldigt bra på att anpassa sig till den kost den får.

Annie Seel är 163 cm lång och väger 53 kilo, alltså knappt en tredjedel av vad hennes tävlingshoj väger. Före långa krävande tävlingar, som Dakarrallyt, försöker hon gå upp i vikt men brukar inte lyckas.

- Jag tror att Annie gör en miss när hon försöker gå upp i vikt. Det är kolhydraterna som signalerar för kroppen att nu är det inlagring/uppbyggnad som gäller, och med hennes kolhydratfattiga kost blir det svårt att få mer muskel- eller fettvävnad. Framför allt efter träning är det bra med bröd/frukt/pasta för att få stopp på nedbrytningen och i stället reparera och bygga mera muskler, säger Anneli Nysted Westman.

Annie Seel tycker att Anneli Nysted Westman missar att det finns kolhydrater i annat än bröd och pasta. Till exempel i rotsaker som hon äter.  

- Och det där att man ska äta så himla regelbundet ofta. Problemet är att vi moderna människor inte har fattat att äta fem sex gånger om dagen inte innebär fem sex fulla måltider.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket