Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fett bra! tycker Annie Seel

Rallyprincessan Annie Seel menar att folk i Sverige är rädda för fett, helt i onödan.
- De äter kolhydrater men kolhydrater räcker bara två tre timmar, sedan är de slut. Äter man i stället fett, då räcker det att man äter två mål om dagen.
Eva Karlsson Publicerad
Annie Seel

Annie Seel, som tidningen Kollega porträtterar i nr 2/08, lever ett hektiskt liv och tar, som hon säger "allt på volley". Hon har en egen reklambyrå och håller ofta föredrag. Däremellan försöker hon träna och tävla. Nu senast skulle hon ha medverkat i Dakarrallyt som dock blev inställt på grund av terrorhot.

Mat är ingen stor sak för henne.

- Om jag ska träna på förmiddagen så är det viktiga vad jag åt på middagen dagen före, inte om jag äter frukost. Jag blir mätt på fett. Jag äter fett, proteiner och grönsaker och någon gång smörgås, men då vill jag ha riktigt grovt bröd, jag har ju finskt påbrå.

Annie Seel förnekar sig aldrig något men hon använder inte lightprodukter, halvfabrikat, sötningsmedel, kosttillskott, måltidsersättning. Hon skrattar:

- Alla blir helt galna när jag ute och reser. Jag kan gå en hel dag utan att äta. Jag tänker inte ens på mat.

Först vid 35 års ålder blev Annie Seel, som fyller 40 år i höst, en sporttjej. Men även innan åt hon fett och lite kolhydrater. Hon poängterar att hon tydligt märkt att om hon äter mer kolhydrater så blir hon direkt mer hungrig och äter mer och oftare.  

Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman menar att kroppen i princip har två lägen, det ena bryter ner fett och muskler och det andra bygger upp fett och muskler.

- I extrema lägen, som under Annies tävlingar, gäller det att få i sig så mycket energi som möjligt när man väl har chansen. Det hon har märkt, att fett håller henne mätt länge, är helt riktigt eftersom det gör det möjligt att med en rimlig mängd mat få i sig väldigt mycket energi (kalorier). Att bara äta två gånger per dygn är däremot inte optimalt, men människokroppen är väldigt bra på att anpassa sig till den kost den får.

Annie Seel är 163 cm lång och väger 53 kilo, alltså knappt en tredjedel av vad hennes tävlingshoj väger. Före långa krävande tävlingar, som Dakarrallyt, försöker hon gå upp i vikt men brukar inte lyckas.

- Jag tror att Annie gör en miss när hon försöker gå upp i vikt. Det är kolhydraterna som signalerar för kroppen att nu är det inlagring/uppbyggnad som gäller, och med hennes kolhydratfattiga kost blir det svårt att få mer muskel- eller fettvävnad. Framför allt efter träning är det bra med bröd/frukt/pasta för att få stopp på nedbrytningen och i stället reparera och bygga mera muskler, säger Anneli Nysted Westman.

Annie Seel tycker att Anneli Nysted Westman missar att det finns kolhydrater i annat än bröd och pasta. Till exempel i rotsaker som hon äter.  

- Och det där att man ska äta så himla regelbundet ofta. Problemet är att vi moderna människor inte har fattat att äta fem sex gånger om dagen inte innebär fem sex fulla måltider.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.