Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Annie Seel, som tidningen Kollega porträtterar i nr 2/08, lever ett hektiskt liv och tar, som hon säger "allt på volley". Hon har en egen reklambyrå och håller ofta föredrag. Däremellan försöker hon träna och tävla. Nu senast skulle hon ha medverkat i Dakarrallyt som dock blev inställt på grund av terrorhot.
Mat är ingen stor sak för henne.
- Om jag ska träna på förmiddagen så är det viktiga vad jag åt på middagen dagen före, inte om jag äter frukost. Jag blir mätt på fett. Jag äter fett, proteiner och grönsaker och någon gång smörgås, men då vill jag ha riktigt grovt bröd, jag har ju finskt påbrå.
Annie Seel förnekar sig aldrig något men hon använder inte lightprodukter, halvfabrikat, sötningsmedel, kosttillskott, måltidsersättning. Hon skrattar:
- Alla blir helt galna när jag ute och reser. Jag kan gå en hel dag utan att äta. Jag tänker inte ens på mat.
Först vid 35 års ålder blev Annie Seel, som fyller 40 år i höst, en sporttjej. Men även innan åt hon fett och lite kolhydrater. Hon poängterar att hon tydligt märkt att om hon äter mer kolhydrater så blir hon direkt mer hungrig och äter mer och oftare.
Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman menar att kroppen i princip har två lägen, det ena bryter ner fett och muskler och det andra bygger upp fett och muskler.
- I extrema lägen, som under Annies tävlingar, gäller det att få i sig så mycket energi som möjligt när man väl har chansen. Det hon har märkt, att fett håller henne mätt länge, är helt riktigt eftersom det gör det möjligt att med en rimlig mängd mat få i sig väldigt mycket energi (kalorier). Att bara äta två gånger per dygn är däremot inte optimalt, men människokroppen är väldigt bra på att anpassa sig till den kost den får.
Annie Seel är 163 cm lång och väger 53 kilo, alltså knappt en tredjedel av vad hennes tävlingshoj väger. Före långa krävande tävlingar, som Dakarrallyt, försöker hon gå upp i vikt men brukar inte lyckas.
- Jag tror att Annie gör en miss när hon försöker gå upp i vikt. Det är kolhydraterna som signalerar för kroppen att nu är det inlagring/uppbyggnad som gäller, och med hennes kolhydratfattiga kost blir det svårt att få mer muskel- eller fettvävnad. Framför allt efter träning är det bra med bröd/frukt/pasta för att få stopp på nedbrytningen och i stället reparera och bygga mera muskler, säger Anneli Nysted Westman.
Annie Seel tycker att Anneli Nysted Westman missar att det finns kolhydrater i annat än bröd och pasta. Till exempel i rotsaker som hon äter.
- Och det där att man ska äta så himla regelbundet ofta. Problemet är att vi moderna människor inte har fattat att äta fem sex gånger om dagen inte innebär fem sex fulla måltider.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
