En treårsgräns för lönekartläggningar och jämställdhetsplaner skulle ge arbetsgivarna bättre förutsättningar att planera långsiktigt och bedöma resultaten av åtgärderna, anser regeringen.

- Att lönekartläggningar ska göras vart tredje år i stället för varje behöver inte vara dåligt, i alla fall om det verkligen blir gjort, kommenterar Ulrika Hagström.

- I dag är det bara 50 procent av företagen som gör en lönekartläggning, skulle siffran öka till 90 procent så är det ingen dålig förändring.

TCO:s förslag är att lagen görs semidispositiv, det vill säga att arbetsgivare och fack tillsammans ska kunna komma överens om det bästa alternativet.

Däremot har TCO inget till övers för förslaget att bara arbetsgivare med fler än 25 anställda ska vara tvungna att upprätta jämställdhetsplaner. I dag gäller kravet alla företag med fler än 10 anställda. Motivet till förändringen är att man vill minska den administrativa bördan för arbetsgivarna.

Ulrika Hagström medger att en förklaring till att många företag inte har jämställdhetsplaner och genomför lönekartläggningar kan bero att man har svårt att hinna med på grund av den stora arbetsbördan i övrigt.

- Men gör man det här vart tredje år i stället borde man kunna hinna med.

Fotnot:
Sedan artikeln publicerades har Ulrika Hagström bett att få komma med ett förtydligande: "TCO vill att lagen som den är i dag, med krav på lönekartläggningar varje år, ska göras semidispositiv så att man i kollektivavtal ska kunna komma överens om det intervall som båda parter anser är det bästa.
En lag om att lönekartläggningar bara behöver göras vart tredje år kommer däremot att sänka ambitionsnivån för alla. Eftersom förslaget inte innehåller något som innebär ökad press på företagen att verkligen genomföra lönekartläggningar, så finns det heller inget som talar för att fler kommer att göra dem än i dag."