Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Volvoplaner hotar biljobben i Sverige

Volvo överväger nu på allvar att börja bygga bilar i USA till följd av den stora förlust man gör på den låga dollarkursen.
- En självklar konsekvens skulle bli att arbetstillfällena minskar, säger Stig Axelsson, Unionens ordförande på Volvo i Göteborg.
Anita Täpp Publicerad 15 januari 2008, kl 14:22
VolvoXC90

- Av de 220 000 bilar vi nu bygger i Torslanda går mellan 70 000 och 80 000 till USA. Om vi skulle förlora en så stor del av produktionen måste den ersättas med något annat. Då måste vi öka volymen och försäljningen i resten av världen för att behålla jobben, säger Stig Axelsson.

Trots att Volvo Personvagnar sålde rekordmånga bilar förra året, nära 460 000, gick man med förlust. Sorgebarnet är försäljningen i USA där man sålde 120 000 bilar, och då framför allt den stora stadsjeepen XC90, men ändå inte gick med vinst på grund av den låga dollarkursen.

Enligt Dagens Industri studerar nu Volvo Personvagnar på allvar möjligheten att tillverka bilar i USA.

Stig Axelsson, klubbordförande på VolvoStig Axelsson känner igen resonemanget.

- Det har diskuterats i många år, legat på is ibland och poppat upp igen. Men det som oroar mig nu är att vi trots rekordförsäljningen inte tjänar något på alla bilarna i USA. Då har man starkare argument än tidigare, säger han.

- Men det är ingen lätt sak att flytta produktionen dit, det tar år att bygga upp en tillverkning där. Och det är ett svårt beslut att ta för ledningen, eftersom man vet att dollarkursen kan vara hög igen när man flyttat produktionen till USA.

Enligt Dagens Industri kostar den låga dollarkursen Volvo PV runt två miljarder om året. Medan Volvo PV bygger alla bilar för den amerikanska marknaden i Sverige och Belgien har andra biltillverkare kommit fram till att man måste börja tillverka i USA. Mercedes och BMW har redan fabriker där.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.