Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När en anställd går bort före pensioneringen finns ofta kollektivavtalade försäkringar som faller ut, så att efterlevande får ekonomiskt stöd.
Om man som privat tjänsteman omfattas av tjänstepensionen ITP kan ens anhöriga i bästa fall få ersättning från fyra försäkringar; ITP familjepension, återbetalningsskydd, familjeskydd och tjänstegrupplivförsäkringen, förkortad TGL.
Den sistnämnda är ett skattefritt engångsbelopp som betalas ut, i första hand till maka/make eller registrerad partner. Om ens sambo ska få pengarna krävs att man skrivit ett särskilt förordnande om förmånstagare.
Däremot omfattas även en sambo automatiskt av återbetalningsskyddet och familjeskyddet, om man inte anmält något annat.
Men då krävs också att man placerat den del av tjänstepensionen som man själv kan placera hos ett valfritt försäkringsbolag och sedan kryssar i att man vill ha återbetalningsskydd och/eller familjeskydd.
Återbetalningsskyddet är en ersättning som motsvarar det samlade pensionskapitalet av det man själv fått placera. De skattepliktiga pengarna betalas normalt ut till partnern i fem år efter dödsfallet.
Sedan den nya ITP-planen började gälla den 1 juli i år finns två varianter av familjeskydd.
Enligt det första systemet, som gäller äldre tjänstemän födda senast 1978, kan efterlevande årligen få ett till två skattepliktiga förhöjda prisbasbelopp, i år upp till 82 200 kronor, i fem år efter dödsfallet.
Efterlevande till yngre tjänstemän, födda tidigast 1979, kan årligen få upp till fyra prisbasbelopp, i år 161 200 kronor, utbetalda i som mest 20 år, om den avlidne har valt det.
Äldre tjänstemän, som ännu inte tecknat ett familjeskydd, kan från och med april nästa år endast göra det enligt det nya systemet. Eftersom det, till skillnad från det gamla, är åldersberoende blir det dyrare ju äldre man är.
Den viktigaste ersättningen för partnern till en relativt högavlönad, som i år tjänar minst 28 600 kronor i månaden inklusive semestertillägg, är oftast familjepensionen.
Den innebär att man kan få en pension på tusentals kronor varje månad hela livet ut, om man var gift eller en registrerad partner vid dödsfallet.
En sambo däremot omfattas aldrig av pensionen.
Det betyder att medan en gift partner som blir gammal kan få ut miljontals kronor från försäkringen får sambon inte ett öre.
Enligt den nya ITP-planen omfattas inte efterlevande till de yngre tjänstemännen av någon familjepension. I stället kan de välja att teckna ett familjeskydd som ger mer pengar och det under längre tid än tidigare.
Familjeskyddet gäller alltså automatiskt även en sambo, om man inte valt något annat, men i motsats till familjepensionen bara under begränsad tid.
Medan avgiften för familjepensionen inte påverkar den egna ålderspensionen gör kostnaden för familjeskyddet det.
Eftersom också återbetalningsskyddet belastar den egna pensionen gäller det att komma ihåg att ändra på villkoren i försäkringarna om exempelvis familjeförhållandena ändras.
En tredjedel kan vara sambos
Det finns ingen statistik på hur många sammanlevande par som är sambos, men enligt en uppskattning är 30 procent ogifta.
Om du vill veta mer:
Bra information finns hos PTK och Collectum. Collectum, som administrerar tjänstepensionen, kan svara på frågor som vilka placeringar man gjort, om man valt familjeskydd och/eller återbetalningsskydd och hur man ändrar förmånstagare. PTK:s häfte Ersättningar till efterlevande går att beställa gratis.
När någon avlider kan även lagstadgade efterlevnadspensioner falla ut. Läs mer på försäkringskassans hemsida www.forsakringskassan.se under rubriken efterlevande.
Därför omfattas inte sambos av familjepensionen
Vid förhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv om en ny ITP-plan försökte facken se till att familjepensionen även skulle omfatta sambos.
- Men eftersom det skulle innebära högre kostnader om fler skulle omfattas gick arbetsgivarna inte med på det, säger Sifs pensionsexpert Gunilla Dahmm.
(Siftidningen nr 9-2007)
...att se över ditt efterlevnadsskydd med jämna mellanrum och fundera över avgifterna och hur de påverkar din egen pension.
I år blir det möjligt att avstå från ett fortsatt intjänande av familjepensionen. Det man redan har tjänat in finns kvar i försäkringen, medan nya premier i stället kan användas till att förstärka sitt familjeskydd och sin ålderspension. Den lösningen kan passa sambos och ensamstående. Men man kan då aldrig välja tillbaka familjepensionen.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.