Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Idrottsrörelsen ska bli bättre arbetsgivare

Från och med 1 januari ställer arbetsförmedlingen hårdare krav på idrottsföreningar som har personal anställd med lönebidrag. Innan lönebidraget betalas ut måste föreningens styrelse genomgå en arbetsgivarutbildning.
Ola Rennstam Publicerad 7 januari 2008, kl 09:00

4 800 personer har i dag en anställning med lönebidrag inom idrottsrörelsen. Många av dem arbetar ensamma och saknar arbetskamrater att diskutera med och uppbackning om de skulle bli sjuka. Det är inte ovanligt att de arbetar år efter år utan vare sig kompetensutveckling eller utvecklingssamtal.

En förklaring till situationen är att arbetsgivaren består av en förtroendevald styrelse, som inte har tillräcklig kunskap om sin roll och som dessutom kan variera från år till år.
- Många gånger har föreningarna inte ens förstått att man har en anställd, utan trott att vederbörande var anställd av arbetsförmedlingen, säger Hans-Göran Elo, Arbetsgivaralliansen.

Ensamarbetarnas villkor har uppmärksammats i ett samarbetsprojekt mellan HTF, Arbetsgivaralliansen, Riksidrottsförbundet, Trygghetsrådet TRS och SISU Idrottsutbildarna.
Ett resultat av projektet är att arbetsförmedlingen från och med årsskiftet kommer att ställa hårdare krav på idrottsföreningar som har personal anställd med lönebidrag. Innan lönebidraget betalas ut måste föreningens styrelse först genomgå en utbildning i arbetsgivarfrågor. Kraven gäller både de föreningar som nyanställer och de som förnyar sina bidrag.

Gunnar Brinck, ombudsman på Unionen som jobbat med projektet, är mycket nöjd:
- Att arbetsförmedlingen ska kräva utbildning är himla kul, det har verkligen saknats. Speciellt på idrottssidan, men även inom övriga ideella sektorn. Vi får många samtal från anställda på ideella föreningar och man blir ju mörkrädd när man hör vad de råkat ut för, säger han.

Även på Arbetsgivaralliansen är man positiv till kraven.
- Förhoppningsvis får den anställde en mer komptent och ansvarstagande arbetsgivare, vilket gör att man får en bättre dialog och därmed en drägligare tillvaro, säger Hans-Göran Elo.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.