En 40-åring med 22 000 i månadsinkomst får en premiepension på 1 240 eller 5 750, beroende på om de placerade pensionspengarna haft en genomsnittlig tillväxt på noll eller nio procent.
För den 40-åring som tjänar mer, liksom för yngre som pensionssparar längre, får valet av PPM-fonder ännu större betydelse.
En 23-åring med en månadsinkomst på 20 000 kronor får 2 090 eller 17 970 i premiepension, beroende på om tillväxten varit noll eller nio procent.
Trots premiepensionens betydelse tycks ännu få av de 5,3 miljoner svenskarna i PPM-systemet engagera sig.
2 miljoner har aldrig valt fonder. 2,4 miljoner har bara gjort det en gång, då systemet infördes 2000.
Det behöver inte vara fel.
Om man inte valt fonder hamnar pengarna i 7:e AP fondens »soffliggarfond«, premiesparfonden. Den har låga avgifter, vilket är viktigt för sparandet på sikt.
I december hade den haft en tillväxt på i genomsnitt 6,4 procent per år, vilket är något mindre än snittet i alla PPM-fonder.
Att man har kvar sina pengar i en fond som gått dåligt kan bero på att man tror på den i ett längre perspektiv.
Men enligt Premiepensionsmyndighetens, PPM, statistik så har den grupp som varit mer aktiv vunnit på det.
Under senare år har de aktiva pensionsspararna liksom antalet fondbyten blivit fler. En förklaring är att företag och banker börjat hjälpa till med placeringarna. En del ger råd, andra placerar också pensionspengarna genom att spararen lämnar över sin kod till PPM:s hemsida där fondbyten kan göras.
Tjänsterna brukar kosta några hundralappar per år. Men både PPM och Konsumenternas bank- och finansbyrå har varnat för tjänsten. Det måste till en kraftig avkastning på placeringen för att den ska löna sig.
Om man vill ha gratis placeringsråd finns fler möjligheter på nätet. En är PPM:s PPM-Lotsen, en annan är PPM-doktorn. En av de högriskfonder som man där kan plagiera hade den 1 december 2007 ökat med 233 procent på knappt två år.