I dag betalar anställda vid ambassader och konsulat ingen skatt men tjänar också därefter, alltså bara cirka 70 procent av svenska löner, om ens det.
Lagändringen, som faktiskt har några år på nacken, men inte börjar gälla fullt ut förrän januari 2007, välkomnades från början av flertalet lokalanställda vid landets ambassader. Tanken var att ambassadanställda ska få samma rättigheter och sociala skyddsnät som alla andra genom att börja betala skatt. Eftersom socialförsäkringens ersättningar baserar sig på en bruttolön, har ambassadanställda hittills förlorat stort när de till exempel varit sjukskrivna, föräldralediga eller gått i pension (se räkneexempel).
- Det är alltid jobbigt att stå utanför systemet, säger Kerstin Fällström, ordförande i ambassadanställdas klubb.
I propositionen till lagändringen förutsätts att ambassaderna ska höja de anställdas löner, så att deras faktiska inkomst blir den samma som i dag. Något som vissa ambassader inte har en tanke på att göra.
- Man genomför ändringarna på ett så svenskt sätt när man tror att ambassaderna ska följa lagen. Vissa ambassader gör det också, men vi som jobbar för Sydamerika, Afrika och Asien kommer att få problem. På den legation jag arbetar har vi alla lokalanställda fått beskedet att man inte tänker höja våra löner. Dessutom ber de oss tala om direkt om vi accepterar att vara kvar på de villkoren. De flesta av oss hamnar under existensminimum nästa år, säger Kerstin Fällström som arbetar vid Chiles generalkonsulat.
Hon är upprörd över de svenska myndigheternas flathet och anser att UD inte gjort tillräckligt för att få ambassaderna att inse att de måste följa svensk lag. Dessutom är hon kritisk till att lagen säger att de ambassadanställda själva ska betala in skatten via en särskilt a-skattsedel.
- Det är först i år vi kommit underfund med konsekvenserna av det. Våra arbetsgivare kommer alltså inte att se hur lite vi faktiskt får ut i handen.
- Att myndigheterna lämpar över ansvaret att betala skatt på den enskilde, kommer att bli en besvärlig historia, särskilt som det finns medlemmar som inte är så hemma i den svenska skattelagstiftningen, säger Boel Holst, ombudsman på HTF.
Enligt propositionen är skälet till att man inte ålägger ambassaderna att betala in de anställdas skatt att det endast är svenska arbetsgivare och utländska dito med fast driftställe i Sverige som är skyldiga att göra skatteavdrag. Och dit räknas inte ambassader och konsulat.
- Jag tror att det verkliga skälet att man gjort så här är att man vet att det kommer att bli svårt att driva in skattepengarna annars. Flera ambassader struntar ju i att betala in sociala avgifter för sina anställda, säger Boel Holst.
Det som händer är att man istället väljer att säga upp personal och anställa folk från hemlandet för kortare perioder till betydligt lägre löner. Man väljer också att inte göra någonting i förhoppning att vi själva tröttnar och säger upp oss, säger Kerstin Fällström.