När jag frågade vad de gjort åt det berättade de i mun på varandra att de haft massa idéer om hur de skulle bli bättre. Det var en lång och imponerande lista på förslag. De skulle utse ansvariga för alla idéer, de skulle noggrant följa upp på personalmöten, de skulle påminna varandra, de skulle dela ansvar på större projekt för att ha bättre koll och de skulle begränsa antalet nya idéer.
Jag blev mycket imponerad och frågade hur det gått; vad har ni genomfört och vad har fungerat? Det blev alldeles tyst men sedan började de skratta. En sa; men jösses, det där var förra veckans förslag, om du frågar oss nu har vi en hel hop med mycket bättre förslag! Vi blev seriösa ett tag och jag frågade om konsekvenserna; Innebar det att de kände sig missnöjda och att goda uppslag försvann på vägen?
De tänkte en stund och sedan sa deras chef något mycket befriande för alla som har svårt att avsluta; Allvarligt talat, sa hon, så ser jag inte problemet. Jag föredrar att ha en arbetsgrupp som är engagerade och infallsrika än en som aldrig kommer med förslag. Dessutom gör ni ett alldeles utmärkt jobb. Det blir ett problem först när vi definierar det som ett problem. Man kunde lika gärna se det som att vi har en ständig brainstorming.
Efteråt tänkte jag till om vad hon sagt och det slog mig att många arbeten och sätt att utföra arbetet faktiskt liknar ständig brainstorming. Många arbeten omöjliggör avslut. På gott och ont är det en strid ström av nya utmaningar och arbetsuppgifter och även om det för många är en vanvördig tanke, så kanske inte allt ska avslutas?
Ett är dock säkert och det är att de som ser sig som dåliga avslutare inte mår bättre av att påminnas om det. Självfallet ska det som ska utföras också slutföras i tid, men det ligger på ett mentalt plan också. Några är helt enkelt dåliga på att avsluta och de behöver ramar som underlättar avslut men de ska också ha frihet att innanför ramarna få fortsätta med att aldrig göra slut. De ska ha några arbetsuppgifter som gynnas av nya idéer varje vecka.
Omorganisationer är ofta så! Det är bra att funderar på hur man borde göra och vad som skulle kunna organiseras bättre, men det är som om funderingen i sig är viktigare än förändringen. Många företag hade tjänat på att aldrig ha avslutat tanken utan istället låtit kreativiteten flöda ett tag till.
Utan att bli alltför filosofisk slår det mig, så här i juletid, att tänk vad mycket mindre stress det skulle innebära att ta uttrycket "det är tanken som räknas" på allvar. Istället för att trängas och i sista sekund avsluta julklappslistan så kunde vi sitta hemma och tänka ut ännu roligare paket till nästa år. Nåja det ena utesluter inte det andra. Några avslut och några fortsatta tankar är melodin. God Jul!
Ulf Lager