Mat är nämligen den utgiftspost som du lättast kan påverka. Det handlar om mycket mer pengar än du vill tro (mer än 20000 kronor per år) och det är lätt som en plätt att spara in dem, faktiskt.
Enligt konsumentverkets riktlinjer kostar maten (inklusive hygienprodukter) för normalfamiljen (2 vuxna, 2 barn)runt 5000 kronor per månad. För många av oss kan det säkert dra iväg uppåt 60000-70 000 kronor per år. Här finns utrymme för massiva besparingar med förbättrad ekonomi, hälsa och matlust som följd. Även om du bara följer en del av mina mattips så handlar det om stora pengar. Jag säger som Robert Aschberg: "Häng med".
Laga din mat
Färdiglagad mat är alltid dyrare och inte så sällan sämre än den du lagar själv. Det är en generell regel. Räkna med att den gäller även dig. Hur stora besparingarna blir beror förstås på hur du väljer att göra, men här har du lite peppande siffror.
Anta att en familj (2 vuxna, 2 barn) lägger 250 kronor på färdiglagad mat per tillfälle och gör detta fyra gånger per vecka. Årskostnad: 52 000 kronor.
Hemlagat är billigare, räkna med hälften så billigt. Besparing: 26 000 kronor per år.
Matlåda till lunch
Minska dina lunchkostnader dramatiskt genom att laga extra mycket mat och ta med dig matlåda till jobbet. Du halverar dina lunchkostnader, minst. Räkna med att restauranglunchen kostar 60 kronor per gång, vilket gör i runda slängar 14 000 kronor på ett år. Om du istället väljer matlåda (rimlig kostnad 20 kr/portion) kan du sänka dina lunchkostnader med två tredjedelar. Besparing: cirka 10000 kronor per år.
Kasta inte
De flesta hushåll kastar cirka 30 procent av sin mat, vilket alltså är detsamma som att den där normalfamiljen slänger sisådär 20 000 kronor per år redan skattade pengar i soporna. Ingen vacker tanke, eller hur? Men det löser vi och vänder till din fördel med hjälp av lite hjärngympa. Se resterna som grunden till nya måltider istället för som skräp. Ju bättre du blir på att laga mat, desto bättre blir du på att ta tillvara maten.
En lösning kan faktiskt vara att laga ännu större portioner och använda resterna till matlådor och andra rätter, som pytt, soppa, pastasåser med mera. Det är också praktiskt att laga flera portioner på en gång och frysa in.
Att köpa stora hela bitar är billigare än att köpa styckade filéer. Gör storkok och ha till flera måltider eller frys in. En stek ska vara på minst ett kilo för att bli saftig och optimalt tillagad. Små köttbitar blir lättare torra när de tillagas, vilket också är dålig matekonomi.
Besparing: 20 000, i bästa fall 30 000 kronor per år.
Ok. Nu har du redan sparat in åtskilliga tusenlappar men vi har inte ens nuddat vid de stora och smaskiga utgifterna godis, chips, läsk, snus och cigaretter. Här får du göra dig omaket att räkna ut dina besparingar utan hjälp från mig.
Själv kan jag lätt spara 15000 kronor per år på att bli en last fattigare. Lustigt nog hade jag behövt just den summan nu då min senaste tandläkarräkning landade precis där.
Enligt konsumentverkets riktlinjer kostar maten (inklusive hygienprodukter) för normalfamiljen (2 vuxna, 2 barn)runt 5000 kronor per månad. För många av oss kan det säkert dra iväg uppåt 60000-70 000 kronor per år. Här finns utrymme för massiva besparingar med förbättrad ekonomi, hälsa och matlust som följd. Även om du bara följer en del av mina mattips så handlar det om stora pengar. Jag säger som Robert Aschberg: "Häng med".
Laga din mat
Färdiglagad mat är alltid dyrare och inte så sällan sämre än den du lagar själv. Det är en generell regel. Räkna med att den gäller även dig. Hur stora besparingarna blir beror förstås på hur du väljer att göra, men här har du lite peppande siffror.
Anta att en familj (2 vuxna, 2 barn) lägger 250 kronor på färdiglagad mat per tillfälle och gör detta fyra gånger per vecka. Årskostnad: 52 000 kronor.
Hemlagat är billigare, räkna med hälften så billigt. Besparing: 26 000 kronor per år.
Matlåda till lunch
Minska dina lunchkostnader dramatiskt genom att laga extra mycket mat och ta med dig matlåda till jobbet. Du halverar dina lunchkostnader, minst. Räkna med att restauranglunchen kostar 60 kronor per gång, vilket gör i runda slängar 14 000 kronor på ett år. Om du istället väljer matlåda (rimlig kostnad 20 kr/portion) kan du sänka dina lunchkostnader med två tredjedelar. Besparing: cirka 10000 kronor per år.
Kasta inte
De flesta hushåll kastar cirka 30 procent av sin mat, vilket alltså är detsamma som att den där normalfamiljen slänger sisådär 20 000 kronor per år redan skattade pengar i soporna. Ingen vacker tanke, eller hur? Men det löser vi och vänder till din fördel med hjälp av lite hjärngympa. Se resterna som grunden till nya måltider istället för som skräp. Ju bättre du blir på att laga mat, desto bättre blir du på att ta tillvara maten.
En lösning kan faktiskt vara att laga ännu större portioner och använda resterna till matlådor och andra rätter, som pytt, soppa, pastasåser med mera. Det är också praktiskt att laga flera portioner på en gång och frysa in.
Att köpa stora hela bitar är billigare än att köpa styckade filéer. Gör storkok och ha till flera måltider eller frys in. En stek ska vara på minst ett kilo för att bli saftig och optimalt tillagad. Små köttbitar blir lättare torra när de tillagas, vilket också är dålig matekonomi.
Besparing: 20 000, i bästa fall 30 000 kronor per år.
Ok. Nu har du redan sparat in åtskilliga tusenlappar men vi har inte ens nuddat vid de stora och smaskiga utgifterna godis, chips, läsk, snus och cigaretter. Här får du göra dig omaket att räkna ut dina besparingar utan hjälp från mig.
Själv kan jag lätt spara 15000 kronor per år på att bli en last fattigare. Lustigt nog hade jag behövt just den summan nu då min senaste tandläkarräkning landade precis där.
