Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Varför lever pappalediga längre?

Anna Månsdotter på Statens folkhälsoinstitut har undersökt sambandet mellan föräldraledighet och livslängd. Stämmer det att föräldralediga lever längre och har ett bättre liv?<br />
Publicerad
Ja, det visar min avhandling. Vi har sett ett samband mellan föräldraledighet och att leva längre. Vi ser också att föräldralediga män är sjukskrivna mer sällan och de har färre slutenvårddagar.
Varför är det så?
Det ena är att det är en typ av hälsosamma män som tar föräldraledigt och de lever antagligen länge även om de inte skulle vara föräldralediga. Den andra tänkbara förklaringen är att om pappan går hem tidigt från jobbet och knyter an till sina ungar på samma sätt som primärt varit mammans roll så händer det något som ger effekter. De männen minskar sitt riskbeteende genom att t ex dricka mindre alkohol och vara mer hälsosamma.
Gäller det här kvinnor också?
Ja, men det tänker man inte på. Vi vet att när kvinnor blir föräldrar så hittar de ett annat förhållningssätt till traditionella hälsorisker. Det tar vi så för givet att vi inte ens tänker på det. Men vi utgår från att pappor fortsätter som vanligt. Fast kan man säga så? Min utgångspunkt har varit att ta reda på hur män blir pappor.
De män som är rädda om hälsan och livet bör alltså vara pappalediga?
Jag tycker det. Det är rimligt att tänka att det inte räcker med två pappamånader för att uppnå hälsosamma effekter. Idag kanske det skulle kräva mellan 90-100 dagar föräldraledighet.
Men jag vet inte om pappor skulle vara hemma mer bara för att det betyder att man lever längre. Jag tror kanske att hälsosamheten inte ligger i maskuliniteten.



Små och stora steg mot jämställdhetIbland känns det som om jämställdhetsarbetet går alldeles för långsamt. Då kan vi ju alltid finna tröst i några årtal som visar att det faktiskt har hänt en del ändå.1858: En ogift kvinna över 25 kan bli myndigförklarad av domstol. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.1864: Mannen får inte längre aga sin hustru enlig lag.1921: Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Ett år senare väljs fem kvinnor in i riksdagen.1939: Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av graviditet, förlossning eller giftermål. 1955: Lagstadgad betald ledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor när hon får barn.1980: Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Läs om fler viktiga årtal i på Statistiska Centralbyråns hemsida www.scb.se eller beställ SCB:s lathund "Sagt om kvinnor och män".


Manslön och kvinnolön
Sverige är inte så jämställt som man kan tro enligt ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Kvinnor tjänar fortfarande bara 83 procent av männens löner vid heltidsarbete och så har det sett ut sen 90-talet då SCB började föra statistik över män och kvinnors löner.
Arbetsmarknaden är fortsatt väldigt uppdelad mellan "mans"- och "kvinnojobb". Kvinnor dominerar fortfarande inom barnomsorgen. 96 procent av alla förskolelärare och 94 procent av barnskötare är kvinnor.
Endast fem kvinnliga vd:ar går att finna bland 291 börsnoterade företag. 78 procent av cheferna inom privata sektorn är män.
Men allt är inte nattsvart på jämställdhetsfronten. 1974 var det inga pappor som tog ut föräldrapenning men 2005 har en av fem pappor gjort det.



Månadens bakslag


"Pojkbebisar tittar längre tid på en boll än ett människoansikte, som visas upp ovanför vaggan. Flickbebisar gör tvärtom.
Inte undra på att mammor vägrar lämna ifrån sig sina små barn till pappor en längre tid."
(Elise Claeson skriver i Svenska Dagbladet 24/8 om varför kvinnor är mer lämpade att ta hand om små barn än män som tydligen inte har hjärna nog för jobbet).



Filmtips


Hur förhindrar man etnisk diskriminering vid nyanställning och etniska trakasserier på arbetsplatsen? Lär mer om detta genom att se på två filmer från Prevent, "Scener ur ett arbetsliv"och "Fördomar - om etnisk diskriminering". För mer information titta in på www.prevent.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.