Direktivet sätter en ram för Sveriges och övriga EU-länders regler för företags konkurrens på en gemensam arbetsmarknad som ska ge tillväxt, jobb och välfärd.
Företag och löntagare vill slippa lågpriskonkurrens hemma och hinder mot att själva konkurrera borta. Hur avvägningen görs blir privattjänstemännens stora framtidsfråga när tjänstesektorn svarar för ekonomins och arbetsmarknadens tillväxt.
Med 394 röster för och 215 emot antog parlamentet resultatet av två års förhandling.
Offentlig vård, skola och omsorg undantas från fri tjänstehandel. Andra förbehåll gäller bemanningsföretag, säkerhetstjänster, juridiska tjänster, skatter, spel och lotterier och tv.
Målet att underlätta tjänsters rörlighet inom EU är kvar. Men det får inte inskränka arbetsrätt och arbetstagares sociala rättigheter, konsumenträtt och miljölagar. Parlamentet vill ha bort krångel och byråkrati som gör det svårare för företag från andra EU-länder att få uppdrag.
Socialdemokrater, moderater, kristdemokrater, folkpartister och centerpartister röstade för förslaget sedan deras grupper kompromissat ihop sig. Även Junilistan röstade för. Vänster- och miljöpartister röstade nej.
När EU:s ledare möts samtidigt som denna Lön&jobb når läsarna kan direktivet tas upp. Den 4 april lägger EU-kommissionen fram ett omgjort förslag. Det ska därefter behandlas av näringsministrarnas råd. Stämmer parlamentets andra beslut i höst med rådets, antas direktivet. Regering och riksdag stiftar sedan svensk lag.