Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Spara med mindre risk

På lång sikt har det hittills visat sig vara mer lönsamt att spara i aktier än i räntebärande papper. Men sparande i aktier medför alltid en risk. En risk du kanske inte vill ta.
Publicerad
På lång sikt har det hittills visat sig vara mer lönsamt att spara i aktier än i räntebärande papper. Men sparande i aktier medför alltid en risk. En risk du kanske inte vill ta. Du kanske blir yr av aktiekurser som åker upp och ner? Trött på allt tjat om sparande på lång sikt i aktier? Eller du kanske helt enkelt inte mår bra när ditt kapital periodvis sjunker i värde? Då är mitt tips att du väljer en sparform där kapitalet faktiskt inte kan gå förlorat. En aktieindexobligation kan vara en bra placeringsform om du tycker att ett vanligt sparkonto ger för lite avkastning men samtidigt tycker att ett sparande i aktier eller fonder är för riskfyllt. Den kombinerar aktiens möjligheter med obligationens trygghet. Det är faktiskt bara avkastningen du riskerar. Du riskerar alltså inte att förlora ditt insatta kapital.
Aktieindexobligationen är en kombination av två placeringsformer - en option och en obligation. Optionen ger dig möjlighet att få avkastning från aktiemarknaden medan obligationen skyddar ditt kapital vid börsfall. För bra för att vara sant? Nej, men det finns vissa nackdelar. Om börsen sjunker finns det risk att du inte får någon avkastning alls och om börsen stiger kraftigt får du i vissa fall inte hela uppgången. Av alla aktieindexobligationer som storbankerna gett ut sedan början av 1990-talet, har det varit vanligare att avkastningen varit noll eller negativ än att den varit positiv. Detta beror på att de flesta getts ut under perioder då börsen gått ner.
Finansinspektionen menar att bankerna är dåliga på att informera om riskerna med sparandet, samtidigt som de ofta överdriver möjligheterna. Beräkningarna för avkastningen är komplexa och förklaras inte tillräckligt noga. Kritiken liknar i många delar den som kom om fonder för några år sedan. Du kan inte månadsspara i aktieindexobligationer, många gånger krävs en insättning på 5 000-10 000 kronor för att öppna sparandet. Du kanske först av allt måste spara ihop pengarna på ett konto med hyfsat hög ränta, ditt ica- eller coop-konto till exempel. Ett annat krux är avgifterna. Aktieobligationer har en mycket hög avgift jämfört med vanliga aktiefonder. En sammanställning som sajten aktieobligationer.se gjort visar att avgiften för aktieindexobligationerna pendlar mellan 1 och 3 procent. Nordea, Handelsbanken, Kaupthing och Sparbanken Finn hör till de dyraste.

Likafullt kan aktieindexobligationer vara en bra placering när du vill ha möjlighet till lite högre avkastning än vad du kan få på andra typer av säkert sparande. Bankerna erbjuder olika typer av aktieindexobligationer och löptiden varierar. Vissa aktieindexobligationer säljs till överkurs (oftast 10 procent), vilket innebär att du kan förlora en del av kapitalet. Principen är att möjligheten till avkastning är större ju högre risk du tar. Om du väljer en utan överkurs får du minst insatsen tillbaka vid löptidens slut, om normalt 3-4 år. Då riskerar du bara den avkastning som du hade kunnat få på exempelvis ett sparkonto. Stiger börsen på de områden pengarna placerats får du ta del av en del av den uppgången. Sjunker börsen får du tillbaka det kapital du satt in. Men du måste alltså vara säker på att du kan undvara pengarna under hela löptiden.
Summa summarum. Att spara i aktiefonder är billigare, kan ge högre avkastning men innebär samtidigt högre risk. Aktieindexobligationer innebär mindre risk men är samtidigt dyrare.
Vad du än väljer, kolla noga upp vad du betalar för.





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.