Tysta Tisdagen, har HTF-medlemmarna på Svensk pantbelåning i Uppsala döpt om veckodagen till. Fast så väldigt tyst är det inte. Det är väl inte någon rusch direkt, men kunder kommer och går eller ringer i en lagom strid ström. Den nya trängselskatten i Stockholm märks genom att flera besökare kommit från kringkommuner i stället för att åka till huvudstaden, som de brukar när de behöver panta juveler. Eller köpa smycken, lägga om sitt lån eller lösa ut någon klenod.
Den allra första kunden kommer redan klockan nio, när pantbanken öppnar.
-Är det en dam som lånar på morgonen blir det en bra dag, säger Gunilla Bauer, som basat för gänget på Dragarbrunnsgatan i Uppsala sedan 1993.
Våren är en bra tid för pantbankerna.
I december tappar de stock. Då kommer släkten på besök och frågar kanske efter släktkandelabrar och annat arvegods. Men i januari har släkten rest hem och arvegodset kan återigen pantsättas. Januari är en tuff månad för många som lever på marginalen, det märks hos pantbanken.
-På våren lever vi alla upp, då behöver vi mycket, säger Gunilla.
Den bild många av oss har av pantbanker, hämtad från amerikanska filmer eller möjligtvis Moa Martinssons böcker, stämmer inte. Pantbanken på Dragarbrunnsgatan är en oansenlig butik, utan tillstymmelse till varor eller skyltning. Men med luckor i väggen som på posten på den tid då det fortfarande fanns postkontor.
-När jag kom hit först var skyltfönstret brunmålat för att man inte skulle behöva synas, berättar Gunilla.
-I dag tycker jag det känns mer som en bank. Våra nya kunder blir förvånade över att det inte hänger saker på väggarna som i filmerna.
Många av kunderna är dock stammisar.
-Vi har mycket folk från främmande kulturer, som hellre lånar på sina ägodelar än går till vanliga banken. Vi är deras bank, säger Gunilla Bauer.
Innanför butiken ser det mer ut som man föreställer sig en pantbank. Ett rejält kassaskåp för alla juveler och hyllrad efter hyllrad med belånat gods. Här finns kameror, matsilver, tavlor, kristallskålar, knivar, klockor, vaser och ett par gamla Barbiedockor med samlarvärde.
I källaren ser det ut som ett gäng täta hårdrockmusiker med gitarrfetischism slagit upp läger - otaliga instrumentlådor, framförallt gitarrfodral, är travade utefter väggarna och på hyllorna i mittgången.
-Det konstigaste jag lånat på är nog en golvboningsmaskin, säger Gunilla Bauers kollega Kristina Bergbom.
-Nere i Malmö fick de förfrågan om att låna på en massagestav i elfenben. Och på den tiden fick vi låna på elfenben så..., säger Gunilla Bauer.
En del föremål har varit här länge, länge. Här finns saker som pantsatts på 80-talet och som låntagaren sedan inte har haft råd, eller av andra skäl valt att inte lösa ut, utan istället lånat om så många gånger att räntan och avgifterna flerfaldigt överstiger värdet för varan.
Det känns lite sorgligt, vetskapen att folk i sin nöd tvingas belåna sina ägodelar. Men enligt Gunilla är det inte alls så tragiskt:
-Man måste vara väldigt följsam med kunden, och är man det blir det inte sorgligt. Det finns de som inte har pengar till mat för dagen, och dem kan vi ju hjälpa. Sedan finns det de som lånar till nöjen, till exempel någon resa. Några lämnar också in varor för att de är säkrare här. Så slipper de betala bankfack, säger de.
Det finns också historier med guldkant. Folk som belånat sina prylar och struntat i att hämta ut dem när lånet förfallit till betalning och sedan fått en högst behaglig överraskning med posten. De ej inlösta eller omlånade varorna säljs nämligen på auktion och blir det ett överskott går det till låntagaren.
-De lån man kommer ihåg är just de som inbringat mycket till kunden. Jag lånade ut 4 000 till en kille med en gitarr. Sedan såldes den för 25 000 och jag minns att killen måste sätta sig ner när han fick klart för sig hur mycket pengar han fick, säger Gunilla Bauer.
-Kommer du ihåg den där fula klockan som vi inte ville ge mer än 400 kronor för? säger Kristina Bergbom. Den gick för 17 000. Fast den kunden var väl medveten om vad panten var värd.
-Folk är nog väldigt ovetande om att de får överskottet. De tror att det är försäljningen vi tjänar pengar på. Men i själva verket är det tvärtom. Vi tjänar på de som löser in sina lån, säger Gunilla.
För den som har pengar är pantbanken också intressant. Smycken som inte återlöses och ingen ropar in på auktion, är till salu i butiken. För närvarande är det en väldigt god affär att handla guld på pantbank, hävdar Gunilla Bauer.
-Fast man gör bra affärer här om man lånar också - på kort sikt. Det är så man ska se det, säger hon.

Diverse faktarutor å så:

Är pantbanken en bra affär?
Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken:
-Vad jag har förstått så kostar det mycket att låna på pantbanken, men för den som är i en krissituation och inte kan få banklån på grund av betalningsanmärkningar eller låna från släkt och vänner, så är det en lösning. Särskilt om man väntar pengar inom kort. Men man bör undersöka andra alternativ först.


Låna på pantbank - 45 procents ränta

Så här går det till att låna på de flesta pantbanker:
+Legitimation krävs och du måste ha fyllt 18 år.
+Lånet löper på fyra månader, men kan omsättas (förlängas) eller lösas tidigare.
+Uppläggningsavgiften på varje lån eller omsättning kostar 50 kronor (det kan variera mellan butiker).
+Räntan varierar, på Svensk pantbelåning AB är den 3,75 procent i månaden. Lånar man i ett helt år blir det 45 procent. Räntesatsen får inte ändras till låntagarens nackdel under lånetiden.
+Minsta lånesumman är 300 kronor (på Svensk pantbelåning).
+Löser du inte ut lånet i tid skickar banken ett brev och meddelar att varan kommer att säljas på auktion om du inte hör av dig.
+Varan säljs på auktion tidigast två månader efter att lånet förfallit. Enligt Pantbankslagen ska auktionen vara i samma stad som pantbanken, men om man kan tillvarata kundens intressen bättre någon annanstans går det också. Panterna från Uppsala auktioneras till exempel ut i Stockholm.
+Om panten sälj med vinst är det du som ska ha överskottet minus ränta och de utgifter pantbanken haft. Är överskottet under en hundring behöver inte pantbanken meddela kunden, men överstiger det hundra kronor måste pantbanken kontakta dig enligt lagen. Sedan har du ett år på dig att hämta ut pengarna.
+Blir det en förlust står Pantbanken för det.