Det tar nästan ingen plats och kostar bara någon tusenlapp. Spionprogrammet är värsta sortens skvallerbytta. Det ser allt du läser och skriver på datorn, vet precis vilken information som kan vara känslig för chefens öron och ögon. Om du till exempel skriver chefens namn i ett mejl, så får chefen ett varningsmeddelande.
Eller om du skriver namnet på en konkurrent för ofta. Den som installerar spionprogrammet väljer själv vilka nyckelord som programmet ska fånga. Spionprogrammet fotograferar också din dataskärm var femte sekund och skickar vid dagens slut en A4-sida lång rapport, som med grafer och staplar berättar vad du haft för dig. Vissa spionprogram kan även kopplas till datorns mikrofon och lyssna av allt som sägs i rummet. Har datorn en webbkamera? Ja, då kan chefen sitta på sitt rum och bevaka dig i realtid.
Låter det som en ond framtidsdröm? Faktum är att spionprogrammen finns och de säljer extremt bra till arbetsgivare.
-De säljer sig själva. Vi annonserar inte ens, säger Deniz Özek, vd för den svenska återförsäljaren av de amerikanska spionprogrammen Spector och eBlaster.
-Många företag börjar få upp ögonen för att produktiviteten är beklämmande låg, säger Deniz Özek.
Spector och eBlaster är exempel på den nya generationens övervakningssystem. Gemensamt för dem är att de kan tänka. Den gamla tidens övervakningskameror var ganska dumma. De bara registrerade allt som råkade komma i deras väg. Idag kan systemen tolka och sortera stora mängder information. De kan registrera hur du rör dig i byggnaden, vad du skriver och läser, vem du talar i telefon med, hur ditt kontaktnät ser ut. Har du egen firma? Ja, då kan du misstänkas för konkurrerande verksamhet. Och kontrollen tar inte slut för att du lämnar arbetsplatsen. Om du använder jobbdatorn hemma kan du kontrolleras även där. Även mobiltelefonen är ett kontrollverktyg. Vem talar du med i telefon? Det finns exempel på företag som med hjälp av sattelitnavigeringssystemet GPS kopplat till mobiltelefonen kontrollerar exakt var deras säljare befinner sig någonstans.
Vad är det då arbetsgivarna vill veta om oss?
Många brukar säga att de vill förhindra att kundregister och andra företagshemligheter läcker ut. På mindre IT-företag gillar man heller inte att de anställda söker andra jobb på arbetstid. Det är i alla fall vad arbetsgivarna anger som skäl. I verkligheten handlar det ofta om att chefen vill veta om personalen snackar skit om honom eller henne. Chefens namn lär vara det vanligaste filtreringsordet i eBlaster och Spector.
Forskning visar också att det är anställda med låg status som kontrolleras hårdast: telefonister, kassabiträden, telesäljare. Inte för att de sitter inne med så mycket företagshemligheter, utan för att de har svårt att säga ifrån.
Fler intressanta spionprogram: Israeliska företaget Nemesysco tillverkar en mjukvara som säger sig kunna avslöja lögn och missledande information utifrån röstläget. De påstår i reklamen att de prickar rätt åtta gånger av tio. Programvaran är efterfrågat av försäkringsbolag som tar emot skadeanmälningar och säljer bra i Storbritannien. Men det används även vid rekryteringar.
-Det kan aldrig användas som bevis. Men om man får en signal om lögn vid en rekryteringsprocess så kan man förmoda att personen sorteras bort direkt, säger Pär Ström, civilingenjör och IT-debattör.
Ett annat israeliskt företag, Nice, säljer ett dataprogram som spårar ilska i rösten. Man mäter bland annat hur ofta den som pratar avbryter, snabba byten av tonläge och åtta andra parametrar som företaget inte vill avslöja. Mjukvaran marknadsförs till företag med stora staber av telefonförsäljare. Det är omöjligt att lyssna av flera tusen samtal om dagen. Men om en procent av samtalen innehåller ilska kan arbetsgivaren inrikta sig på dessa.
Problemet med dessa spionprogram är att lagstiftningen inte hänger med. Ingen vet vad som är tillåtet eller inte, och därför är det relativt riskfritt för arbetsgivarna att använda vilka system de vill.
Och nya spionverktyg lanseras varje månad. Till exempel vilande mobiltelefoner som används som buggningsinstrument och avlyssnar rummet. Eller kameror som känner igen avvikande kroppsrörelser eller olika sinnesstämningar.
Möjligheterna är nästan obegränsade, men i slutändan kan det slå tillbaka på arbetsgivaren. Det tror Niclas Lundblad, vd för Stockholms e-handelskammare och doktorand i informatik. Paranoida arbetsgivare brukar inte skapa någon god stämning på jobbet, resonerar han, och de som har möjlighet kommer att välja andra arbetsplatser. Och det går alltid att lura systemen. Det går att kalla chefen för lilla nallebjörnen i mejlen.
-Jag tror att många kommer att skaffa sig spionprogram, men jag är inte lika säker på att alla behåller dem. Det går inte att kontrollera alla. Men om man bestämt sig för att bli av med någon, kan de här systemen vara oerhört kraftfulla. Vill man hitta något graverande kan man vara ganska säker på att man gör det, säger Nicklas Lundblad.



IT-debattören: Varför reagerar inte facket?

Arbetsgivarens rätt att kontrollera oss måste begränsas, anser Pär Ström, civilingenjör och IT-debattör.
Pär Ström har i flera år varnat för hur den tekniska utvecklingen kan skapa ett Storebrorsamhälle, inte minst i arbetslivet. Han har skrivit boken Övervakad och driver webbsidan www.stoppa-storebror.se.
Så fort vi rör oss i samhället lämnar vi efter oss elektroniska spår.
-Nu finns det avancerade system som kan övervaka oss ända in i privatlivet. Jag förstår inte varför inte fackföreningarna tar de här frågorna på större allvar.
Pär Ström anser att det finns ett legitimt intresse hos arbetsgivare att skydda kundregister och andra värden. Men det ger inte arbetsgivaren rätt till att automatiskt kartlägga anställdas kontaktnät, vanor eller åsikter.
Det ska inte heller vara tillåtet att automatiskt bedöma sannolikheten att anställda i framtiden ska bete sig illojalt, anser Pär Ström. Han varnar för vad han kallar ändamålsglidning, att man installerar ett system i ett syfte men sedan använder det i ett helt annat.
-Många kanske resonerar att "ja har man rent mjöl i påsen så har man inget att frukta". Men så enkelt är det inte, resonerar Pär Ström. Det finns massor av saker man inte vill att arbetsgivaren ska veta om en, fastän det inte är illojalt eller olagligt.

Fackets jurist: Lagstiftarna har inte hängt med
Är spionprogrammen lagliga? Förmodligen inte, säger Mattias Landgren, chefsjurist på HTF.
Åtminstone inte de som lagrar information. Och åtminstone inte om inte den anställde givit sitt samtycke, ett samtycke som utan vidare ska kunna dras tillbaka. Men än finns det inget rättsfall som i praktiken visar var gränsen går, förklarar han.
-Lagstiftningen på området är tämligen obefintlig. Facket och lagstiftarna har inte hängt med i den tekniska utvecklingen, säger Mattias Landgren.
Han efterlyser en skarpare lagstiftning, eller ännu hellre kollektivavtal som reglerar anställdas personliga integritet. Där ska man bestämma var gränsen går för vad arbetsgivaren får göra.
-Visserligen är datorn arbetsgivarens redskap. Men det finns också något som heter god sed i arbetslivet.
Den enskilde som drabbas av ett spionprogram, råder han att kontakta fackklubben eller en ombudsman.
-Jag anser att det i så fall handlar om så stor förändring av arbetsvillkoren att arbetsgivaren har förhandlingsskyldighet enligt reglerna i MBL, säger Mattias Landgren.

Arbetsgivarnas jurist: Onödigt att stifta lagar
Hur närgånget får arbetsgivaren kontrollera sin personal? Det finns egentligen ingen gräns, säger arbetsrättsjuristen på Svenskt Näringsliv, Lars Gellner, men tycker inte att det behövs lagstiftning.
-Integriteten är inte något problem. Arbetsgivarna sköter detta på ett ansvarsfullt sätt, och då ska man inte lagstifta, säger Lars Gellner.
Han påtalar att arbetsgivarna vanligtvis låter de anställda sköta privata ärenden på datorn, men att arbetsgivaren måste ha möjligheter att beivra missbruk. Nyligen tillsatte arbetsmarknadsminister Hans Karlsson en utredning som ska föreslå en lagstiftning på området. Helt onödigt, menar Lars Gellner som inte heller anser att integriteten behövs stadgas i något kollektivavtal.