Det är dessvärre också så att han använder det som ett försvar. När det börjar hetta till kan han lätt föra samtalet över till något annat, och han klarar sig från att svara eller ta ansvar för vad han sagt eller gjort. Så här kan det låta:
Jag säger:
- Nisse sluta babbla nu! Jag får inte en syl i vädret och hur kan du tycka att du har rätt. Jag tycker din idé att måla båten grön är helt befängd.
Och Nisse svarar:
- Ska du säga om att ha rätt? Du tar dig rätten att avbryta när som helst.
Jag hamnar i valet mellan att tystna och låta honom fortsätta prata oavbrutet och bestämma, eller att gå i försvar och säga:
- Jag avbryter inte alls ofta!
Kruxet med att tystna är förstås att Nisse får bestämma och båten blir grön. Kruxet med att gå i försvar är att samtalet kommer att handla om ifall jag avbryter eller inte, men inte om det jag vill prata om: Ska vi måla båten grön?
Det kloka är förstås att säga:
- Jag vill inte ha en grön båt! Kan vi hålla oss till saken?
Men nej då! Så lätt lurar man inte en ekorrmänniska. Han byter nivå igen: "Du bestämde förra året", säger han, eller möjligen säger han: "Du är en mycket feg och konventionell människa! Modiga människor har gröna båtar."
Den mest hårresande nivån han har är när han påstår att han blir ledsen, och använder det påståendet som försvar. "Du säger emot bara för att göra mig ledsen!"
Det finns fler knep: Att byta nivå kan innebära att börja hänvisa till tidigare samtal: "Du avbröt och sa emot mig sist vi var på bio!" Eller hänvisa till mer eller mindre märkliga regler: "Det är klart att jag måste bestämma, jag har gått på Tekniskt gymnasium", eller: "Din syster är färgblind - hur vet vi att du inte också har en släng?"
Nisse är inte korkad, tvärtom så vet han att han kan använda spelad dumhet för att få sin vilja igenom.
Han vet att förr eller senare lockar han mig till att käfta emot om något som inte har ett dugg med båtfärgen att göra. Jag kan försäkra att det är svårt att hålla sig till saken när han drar in Tekniska gymnasier eller anklagar mig för att med flit såra honom.
Förresten, jag glömde klassikern, han säger: "Nu är du mycket upprörd och vresig, det är därför du vägrar ha en grön båt!" Jag svarar att jag är fullkomligt lugn och sansad, men när han envisas med att påstå att jag är arg så blir jag det. Ja, den gode EkorrNisse får ofta sista ordet!
Vad gör jag åt det då? Vad är mitt råd om du möter en ekorrmänniska? Jag har lärt mig att känna igen det. När andra byter nivå upptäcker jag det och försöker milt föra samtalet tillbaka på rätt spår. Jag har faktiskt fått Nisse att själv upptäcka sina hopp. När han gör det säger jag "Ekorre", och ibland hjälper det. Ibland ställer jag mig så att säga och väntar under granen tills han hoppat klart. Eller så smyger jag iväg en kväll innan det är dags att måla båten, och målar den själv istället.
I år hann jag dock inte, men det är faktiskt rätt snyggt med en grön båt!