Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vad gör du för tjänstesektorn Maud Olofsson?

Nu är det dags att den privata tjänstesektorns betydelse och bidrag till landets utveckling synliggörs och får sitt rättmätiga värde.<br />Det skriver HTFs förbundsordförande Bengt Olsson.<br />
Publicerad
Tjänstesektorn har en stor utvecklingspotential och står för en allt större del av allt som produceras och säljs. Den står för tillväxt och sysselsättningsökning. Med andra ord: det är där de flesta nya jobben finns. Det är också här som många av HTFs medlemmar har sin försörjning. Därför har HTF tillsammans med Sif, fem LO-förbund och fem arbetsgivarorganisationer nu bildat ett nätverk som döpts till "Tjänstesektorn i samverkan".
I princip allt som inte är varuproduktion hör till tjänstesektorn: transporter, handel, telekom och internet, bemanning, konsulter, bevakning, utbildning, sjukvård, design, juridik och så vidare. Många av landets tjänsteföretag är direkt knutna till nödvändig produktion och distribution av varor. I många fall är tjänsteföretagen avknoppningar från industriföretag, det vill säga sådant som tidigare utfördes inom företagen görs nu externt. Det har nämligen ofta (dock inte alltid) visat sig vara effektivare att låta professionella företag med flera kunder utföra dessa tjänster än att utföra dem själva internt. Tre exempel på detta är bevakning, transporter och it-support.
"Tjänstesektorn i samverkan" vill visa att det inte bara är industrisektorn som går att sälja på export. Många av landets stora industriföretag kompletterar sin varuförsäljning med tjänster som skötsel och efterservice. Både Ericsson och SKF har stora inkomster av övervakning av de telekomnät respektive kullager som de har byggt och installerat jorden runt. Det finns otaliga exempel på kreativa tjänster som exporteras till andra länder. Det är dessa tjänster som kommer att bygga välfärd och välstånd i framtidens Sverige.
Som vanligt har myntet en baksida. Många av de nya jobben är lågavlönade, tidsbegränsade och med oregelbundna arbetstider. Inom telemarketingföretagen florerar otyget med provisionslöner utan grundlön. Och inom tjänstesektorn ingår tyvärr också en betydande svart sektor. Detta är problem som måste tas på allvar och åtgärdas av många ansvariga: fackförbund, arbetsgivare, ägare och beslutsfattare.
Redan i slutet av september uppmanade "Tjänstesektorn i samverkan" den nya regeringen att ta tjänstesektorns möjligheter och utmaningar på allvar. Samverkansgruppen krävde en tjänsteminister med ansvar att se till att tjänstesektorn blir just den kraftfulla tillväxtmotor för landet som den har förutsättningar att vara. Det verkar krävas en särskild minister som inte sitter så hårt fast i åsikten att industrialismen och industrins behov ska komma i första hand. En ansvarig person som förstår att maskindelar, komponenter och byggmaterial inte är det enda som kan bidra till landets välstånd också i framtiden. Faktum är att tjänstesektorn står för en större del av BNP och har fler anställda än industrisektorn idag och att tjänster är ett snabbt växande område för export. Tjänstesektorn utgör 48 procent av BNP medan varuproducenter står för 30 procent av BNP.
"Tjänstesektorn i samverkan" har formulerat ett antal gemensamma ståndpunkter och krav. Några av de viktigaste är:
Ökat stöd till kompetensutveckling och kompetensförsörjning för tjänstesektorn. Eftersom företagen i den här sektorn ofta är små klarar de inte alltid av den nödvändiga kompetensutvecklingen själva.
Åtgärder för mer tjänsteexport. Tjänsteproduktionen globaliseras allt mer. Tjänster ska bli Sveriges största exportsektor.
De statliga forskningsanslagen för tjänstesektorn måste ökas kraftigt.
Sverige har potential att utvecklas som turistland. Den svenska turistexporten, det vill säga att utlänningar kommer till Sverige, är förhållandevis låg och har möjligheter att öka. Då krävs bland annat ökad marknadsföring.
Expertstöd för mindre företag inom tjänstesektorn att söka sig ut på exportmarknaden.
Omprioriteringar måste göras i forskningspolitiken. Mindre än 10 procent av anslagen i den senaste forskningspropositionen riktas till den privata tjänstesektorn. En sektor som står för 48 procent av BNP. Det är inte tillräckligt.
Åtgärder mot svartekonomi inom tjänstesektorn: svart arbetskraft och svart ekonomi förstör konkurrensförhållanden i delar av tjänstesektorn. Det slår ut seriösa företag och försvårar framväxten av riktiga jobb och tillväxt. Samhället har allt att vinna på att skapa skatte- och kontrollsystem som omöjliggör fusk, eller åtminstone stävjar en övervägande del av fusket: ökade intäkter, ett sundare företagsklimat och en förbättrad skattemoral.

Det finns som synes en mängd frågor som kräver gemensamma ansträngningar för att vi ska kunna uppnå resultat. "Tjänstesektorn i samverkan" ska tillsammans påverka omvärlden och genomföra gemensamma projekt. Vi är beredda att göra vad vi kan för att våra medlemmar ska ha trygga anställningar i lönsamma tjänsteföretag. Hur tänker näringsminister Maud Olofsson och hennes alliansbröder bidra? Och när?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.