Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vad gjorde HTF på Pridefestivalen?

Årets Pridefestival slog alla rekord. Höjdpunkten var när 350 000 såg 30 000 tåga i parad på Stockholms gator till festivalområdet i Tantolunden. Shadé Jalali, som arbetar med jämställdhet och mångfaldsfrågor på HTF, är nöjd<br />
Publicerad
Gjorde HTF också succé?
- Det var väldigt lyckat! Vi tre som arbetar med jämställdhet och mångfaldsfrågor på HTF var där under hela festivalen och deltog i aktiviteterna.
Varför hade HTF inget eget tält i år?
- Vi valde att verka genom Fritt Fram, där andra organisationer också är med. Fritt Fram hade informationstält, där vi var. På det sättet ville vi få bredare kontaktyta.
Var det rätt tänkt?
- Vi tjänade på det. Det var otroligt mycket folk som sökte upp oss och ville prata om hur vi arbetar. Många HTF:are såg att vi var från HTF. Vi hade HTF-märke på oss och allt material.
Vad gjorde Fritt Fram mer?
- Höll seminarier i Mariaskolan intill, " Pride House", under festivalen. Ett var om samtal mellan homo- och bisexuella och socialsekreteraren, läkaren eller arbetsförmedlaren. En workshop diskuterade praktiska metoder när man arbetar mot diskriminering på grund av sexuell läggning i arbetslivet. Så var det en dokumentärfilm, "Enfald, mångfald och uniformer", där man fick följa en präst, en flygofficer och en kriminalkommissarie.
Var det något du gillade särskilt?
-Länspolismästare Carin Götblad höll ett jättebra tal när hon invigde vår utställning "Normen skaver" på Kulturhuset i Stockholm. Den visas där till den 17 september.
Vad gör ni närmast i Fritt Fram?
-Vi är med i Regnbågsfestivalen i Malmö i september. Och så diskuterar vi arbetsgivarfrågor och frågor om bemötande. Fritt Fram är ett projekt. Man är med ett tag och avlöses av andra. Sveriges kommuner och landsting är en arbetsgivarorganisation som är med nu. Vi och SSR är enda fackförbunden. Vi är med året ut, sedan utvärderar vi det.



Måste man tänka på procenten?


Krav på mångfald i kön, etnisk tillhörighet och ålder har på många arbetsplatser lett till att man mest räknar huvuden av ena och andra sorten, tycker HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Hur främjar man mångfald i sexuell läggning utan att det diskriminerar? En skrift från HomO, "Att inkludera sexuell läggning i mångfaldsplanen" ger tips i mångfaldsarbetet.
- Ensidigt fokus på kvantitet i stället för kvalitet kan leda till överdrivet betonande av skillnader och olikheter, säger HomO Hans Ytterberg. Skapa i stället arbetsplatser där kreativitet och utveckling uppmuntras utan rädsla för trakasserier eller annan diskriminering av sexuell läggning, är hans råd. Skriften laddas ner på www.homo.se



Invandrarkvinnor mest fackanslutna


Kvinnor födda utanför Sverige är med i facket mer än någon annan grupp. Det visar en undersökning som LO gjort av anslutningsgraden i alla fackliga organisationer i Sverige.
Utlandsfödda kvinnliga arbetare toppar listan. Av dem är 84 procent med i facket. Bland svenskfödda kvinnliga tjänstemän och arbetare är cirka 83 procent fackligt anslutna.
Lägst facklig anslutningsgrad har svenskfödda manliga tjänstemän (74 procent) och utlandsfödda manliga tjänstemän (72 procent).
Kvinnor har länge haft högre facklig organisationsgrad än män. Sedan 90-talet har skillnaden mellan könen ökat markant.



Inga kvinnor i makteliten


Jämställdheten går bakåt i den ekonomiska makteliten. Det visar LO i sin rapport om maktelitens inkomster. Bland de 50 vd:arna som hade högst inkomst år 2004 fanns inte någon kvinna med. Året innan var det två stycken och 2002 var ingen kvinna med i denna grupp.
Rapporten visar för övrigt att maktelitens inkomster fortsätter att dra ifrån övriga medborgare. Den ekonomiska eliten i Sverige, de direktörer som har de högsta inkomsterna, hade tjänar motsvarande 32 industriarbetarlöner. Läs mer på www.lo.se

Kvinnor, tjejer, tanter på museum
Kvinnor är höstens tema på Arbetets museum i Norrköping. I fem olika utställningar får kvinnor i olika åldrar göra sin röst hörd. Tonårstjejer funderar över hur man ska vara som tjej, moderna tanter känner sig inte som tanter, muslimska kvinnor berättar varför de bär slöja, kvinnor i mansdominerade yrken gör sin grej och vi får följa den före detta missbrukaren Beths liv. Se
www.arbetetsmuseum.se.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.